Grundläggande egenskaper hos ljuskällor

Publicerat 2012-09-18 av Kristofer Blockhammar

Ljuskällor som glöd-, halogen-, fluorescens-, LED lampor och några andra har grundläggande ljusegenskaper, både positiva och negativa. Av alla de olika typer av ljuskällor som används är ingen lämplig för all belysning.

Ljuskvalité
Detta är i grunden det allra första kännetecknet för många ljuskällor, kvaliteten på ljuset som alstras är mycket viktigt. Det visar hur bra eller dålig belysningskällan är och i princip visar två enkla karakteristiska egenskaper kvalitén på ljuset. Den ena är vilken färgtemperatur (K, kelvin) och den andra vilket färgåtergivningsindex (CRI), som ljuskällan har. Dessa två egenskaper erbjuder en bred översikt av de flesta ljuskällor. Kelvin förklarar färgtemperaturen på ljuskällan, enklast för att förstå detta är att en gul färg har en låg färgtemperatur och en vit högre. Å andra sidan beskriver CRI systemet återgivningen av de olika färgerna som ljuskällan belyser, till exempel ger ett CRI på 100 en perfekt färgåtergivningen medan en CRI på 82 är bättre än en på 60. En vanlig glödlampa kan ha en CRI på 100 och en kelvin på 2 850 K. Fluorescerande lampor är kända för att ha olika nivåer på CRI och kelvin. En typisk fluorescerande lampa kan ha en CRI på 82 och en kelvin på 4 100 K.

Effektivitet
Effektiviteten av ljuskällorna är även viktig, detta talar om deras effektivitet och hur mycket ljus de genererar i förhållande till hur mycket energi de förbrukar. När det gäller effektivitet, är glödlampor klart den sämsta, de fungerar helt enkelt bäst som motstånd, vilket ger mer värme än ljus. En vanlig glödlampa på 60 watt producerade 830 lumen och fluorescerande lampor är bättre i effektivitet jämfört med glödlampor. Ett typiskt fluorescerande lysrör producerar normalt 2 700 lumen och förbrukar 32 watt, vilket innebär en effekt på 84 lumen per watt. En glödlampa kan enkelt kopplas in, vilket gör den mycket enkel att använda, medans ett fluorescerande lysrör kräver ett förkopplingsdon, som även denna förbrukar några watt.

Starttid
Starttiden är ännu en annan viktig egenskap hos ljuskällor. När det gäller starttiden är glödlampor och LED lampor snabba, de når full ljusstyrka omedelbart. Å andra sidan kräver fluorescerande lampor extra starttid, de kan vara mycket komplexa. Ibland kan en fluorescerande lampa ta några minuter på sig innan de når full ljusstyrka. Denna försening är faktiskt en av de stora bristerna i flesta fluorescerande glödlamporna. Några av de fluorescerande lamporna har ännu längre starttider, t.ex. natriumlampor tar flera minuter att aktivera, detta kan man se när gatulamporna tänds upp. Ett annat problem med dessa natriumlampor är att man måste vänta ca 10 till 15 minuter innan man kan tända dem på nytt efter man har släckt dem, vilket kan vara mycket problematiskt särskilt när det blir ett plötsligt strömavbrott.

Flimmer
Fluorescerande lysrör släcker sin plasmaljusbåge inom 100 μ sekunder, därför är ett fluorescerande 10 KHz lysrör 10% effektivare över ett med 50-60 Hz kapacitet. Detta medför vanligen att det fluorescerande lysröret stänger av och på 50-60 gånger per sekund, vilket ger ett irriterande flimmer.

Livslängd
Åldrandeproblem uppstår också i de flesta av ljuskällorna, men det finns en skillnad på varaktigheten för de olika ljuskällorna. En glödlampa har en livslängd på 1 000 timmars användning. Fluorescerande lampor har en mer komplex livslängd eftersom deras livslängd beror på hur många timmar de används liksom på hur många gånger den sätts på och av, i grund och botten ligger deras livstid på ca 10 000 timmars användning. Lysdioder har en längre livstid, viket beror på att de är tillverkade av halvledare, den genomsnittliga livslängden uppgår till 50 000 timmar och är inte beroende av hur många gånger den sätts på och av.