Europeiska kommissionen föreslår högre energisparingsmål som kan uppnås till 2030

Nya möjligheter för europeiska företag, överkomliga energiräkningar för konsumenterna, tryggad energiförsörjning genom en avsevärt minskad naturgasimport och positiva miljöeffekter. Det här är några av de vinster som väntas från det energieffektivitetsmål för 2030 som EU-kommissionen i dag lägger fram i ett meddelande. Det föreslagna målet på 30 % har fastställts utifrån det som redan uppnåtts: nya byggnader använder hälften så mycket energi som de gjorde på 80-talet och industrin är ungefär 19 % mindre energiintensiv än den var 2001.

Det föreslagna målet går längre än de energibesparingar på 25 % som skulle krävas för att minska koldioxidutsläppen med 40 % till 2030. Samtidigt syftar den energieffektivitetsram som läggs fram till att hitta rätt balans mellan vinster och kostnader.

– Vårt förslag ska ge EU förbättrad försörjningstrygghet, mer innovation och ökad hållbarhet, utan att det för den skull blir för kostsamt, säger EU:s energikommissionär Günther H. Oettinger. Förslaget är både ambitiöst och realistiskt. Energieffektivitetsstrategin kommer att fullborda klimat- och energiramen för 2030 som lades fram i januari 2014. Vi vill ge marknaden rätt signaler och uppmuntra till ytterligare investeringar i energibesparande teknik, vilket gagnar företag och konsumenter och ger miljövinster.

Meddelandet om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen som läggs fram i dag omfattar också en översyn av utvecklingen mot EU:s mål att öka energieffektiviteten med 20 % till 2020. Enligt de nuvarande beräkningarna kommer EU att uppnå energibesparingar på 18–19 % till 2020. Det fastställda 20-procentsmålet kan dock uppnås om samtliga EU-länder genomför all den lagstiftning som redan antagits. Kommissionen planerar inte att föreslå några nya bestämmelser utan uppmanar EU-länderna att intensifiera sina ansträngningar för att kollektivt se till att 2020-målet uppnås.

Positiva effekter av de nuvarande strategierna för energieffektivitet

Några exempel på de positiva effekterna för företag och konsumenter är följande:

Industrins energiintensitet har minskat med nästan 19 % i EU mellan 2001 och 2011.

Effektivare hushållsmaskiner som kylskåp och tvättmaskiner väntas 2020 ha sänkt konsumenternas energiräkningar med 100 miljarder per år – vilket motsvarar ungefär 465 euro per hushåll och år.

Nya byggnader förbrukar hälften så mycket energi i dag som de gjorde på 80-talet.

Långsiktiga vinster

Meddelandet går också igenom energieffektivitetens positiva effekter på medborgarnas liv under de närmaste 16 åren:

Varje ytterligare procents energisparande väntas minska gasimporten i EU med 2,6 %, vilket minskar vårt beroende av externa leverantörer.

Energieffektivare byggnader ger även andra vinster än sänkta energikostnader för personer som lever och arbetar i sådana byggnader. Bättre fönster kan t.ex. ge bättre luftkvalitet och skydd mot buller.

Energieffektivitetspolitiken kommer att skapa nya möjligheter för europeiska företag, som t.ex. byggfirmor och tillverkningsföretag. Därmed skapas nya lokala arbetstillfällen.

Vad är nästa steg?

Såsom anges i meddelandet kommer EU-kommissionen 2017 att se över energieffektivitetsutvecklingen. EU-kommissionen kommer att undersöka om ytterligare indikatorer bör användas för att uttrycka och övervaka framstegen mot energieffektivitetsmålet. Det skulle handla om indikatorer för sådant som energiintensitet som i högre grad tar hänsyn till underliggande förändringar av och prognoser för BNP och befolkningstillväxt.

Bakgrund

Genom direktivet om energieffektivitet (2012/27/EU) infördes bindande bestämmelser för att säkerställa att målet att förbättra energieffektiviteten med 20 % till 2020 kan uppnås. Detta mål är en del av EU:s allmänna energi- och klimatmål för 2020, som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 % och att andelen förnybar energi ska öka till 20 %.

Hittills har Italien, Cypern, Danmark, Malta och Sverige meddelat att de helt genomfört direktivet om energieffektivitet i sin nationella lagstiftning. Tidsgränsen för genomförandet var den 5 juni.