Viktiga lärdomar för detaljhandelsbelysning från klänningen som delade Internet

Publicerat 2015-03-30 av Kristofer Blockhammar

	Detta dåligt upplysta foto av en blå och svart randig spetsklänning uppfattades av vissa som guld och vit

I slutet av februari ställdes en oskyldig fråga av Grace Johnston från Skottland om vilken färg en randig spetsklänning hennes mor bar till bröllopet på Internet. Internet delades huruvida klänningen var blå och svart eller vit och guld och den hetsiga debatten pågick långt in i mitten av mars. Sedan händelsen, har det funnits många teorier från genetik, optisk illusion, visuell perception och dålig belysning för att förklara fenomenet.

Den gula belysningen och reflekterat ljus har orsakat att klänningen uppfattas som guld och vit och bristen på bra belysning gör att hjärnan misstolkar färgerna. Vissa säger att detta är ett visuellt fenomen, andra vände sig till genetik eller människors ögon som en förklaring.

Det finns många möjliga orsaker varför färgen på denna klänning visas olika för olika individer. Till att börja med varierar visuell perception av färg från person till person. Om en ljuskälla har ett spektrum som saknar färger eller har mycket lite innehåll av vissa färger (som blå), återspeglas dessa inte bort från klänningen, vilket orsakar en annan visuell perception på färgerna av klänningen. Dessutom om ljuskällan ger mycket ljus, förlorar vi vår förmåga att urskilja färger på grund av bländning.

Människors visuella uppfattning av färger förändras även när de åldras och även kön gör skillnad, t.ex. ser spädbarn blått, bättre än vuxna. Ju äldre man är desto mer sannolikt är att synen dras mot eller föredrar varmare (lugnare) och mer bekanta ljusfärgpunkter. De i de tidiga tonåren till mitten av 30 års ålder, tenderar att vara mer öppna för nyare mer icke traditionella ljusfärgpunkter och ytterligheter i både kallare och varmare färgtemperaturer.

Det finns bestämda perceptuella eller färguppfattningsskillnader i kön. Kvinnor tenderar att ha en ökad känslighet och mer kräsna öga för ljuskvalitet än de flesta män. Det är ännu inte klart om kvinnor är födda med en "shopping gen" (öga för färgkvalitet) eller om det är en lärd färdighet som utvecklas över tid. Kvinnor är betydligt mer känslig för ljus och kvinnor i Nordamerika och Europa tenderar att reagera negativt på ljus som är blått. I allmänhet tenderar män i hela världen, att vara mer mottagliga för svalare temperaturer som (blåare) ljus färger, som vanligen används i lysdioder.

Vilken typ av belysning eller färgtemperatur bör återförsäljare använda för att minimera färgsnedvridning? Den rekommenderade färgtemperaturen är olika för olika återförsäljare, livsmedelsbutiker, marknader, modebutiker, restauranger, smyckes butiker m.fl. Belysningsvinkel och hur armaturen är installerad har också har en inverkan på de upplevda färgerna. För att minimera färgsnedvridning behöver man en ljuskälla med en hög kvalitativt spektrum, en som innehåller alla nödvändiga färger av ljus i rätt mängder. En butiksägare bör välja en färgtemperatur som säkerställer att deras produkt presenteras i bästa möjliga ljus, men också skapa en miljö som är bekväm och produktiv för de anställda. Man bör även besluta om man vill optimera för effekt (kronor/ per lumen) eller optimera för färgkvalitet. Om man är mer bekymrad över energibesparingar (via effekt) ska man välja en svalare temperatur CCT och ett lägre CRI. Om man vill optimera färgkvalitet, ska man välja en högre CRI och sannolikt en varmare färg.

Det är svårt att välja en specifik CCT/CRI för återförsäljare i allmänhet. Färgtemperaturen som t.ex. används i en bokhandelsbutik ska vara mycket annorlunda än det ljus som används i en modebutik. I en bokhandelsbutik använder man ett ljus som är kraftfull, kall till neutral vit (d.v.s. ca 4000K). En modebutik ska använda en varmare färg (d.v.s. 2700K - 3000K) för att visa upp sina färgglada kläder och skapa en mysig, varm och lyxig shoppingupplevelse.

CRI har länge använts som ett standardiserat sätt att mäta ljuskvalitet. Detta är ett begränsat (ett endimensionell) sätt att mäta ljusfärgkvalitet, eftersom det är begränsat till endast åtta färgprov i förhållande till en standard för att belysa och är ett mått på nyanskonsistens.

En ny metod som belysningsbranschen har börjat mäta med är GAI och anses vara den mest omfattande och vetenskapligt testade mätmetoden som utvecklat hittills. GAI ger en mer korrekt bild av hur en person uppfattar färg och mäter styrka eller dominans av en färg. GAI är ett mått på nyansmättnad, som tillhandahålls av belysningen. CRI är ett mått på nyanskonsistens som tillhandahålls av belysning när det gäller referenskällor som är begränsade i färgtäckning och jämförelser varierar, vilket har lett till inkonsekvenser i marknadsnormer. Genom att kombinera både GAI och CRI, får man en fylligare och mer exakt mätning.