Terminologi, certifieringar, standarder och incitament

Lumen (lm) är SI-enheten för ljusflöde och har enhetssymbolen lm. En ljuskällas intensitet mäts i candela. Från lumen kan man dessutom härleda enheten lux. En lumen motsvarar det totala ljusflödet (lika med intensiteten, mätt i candela), multiplicerat med den rymdvinkel (mätt i steradianer (sr)) i vilken ljusets utsänds.

När vi testar och jämför våra produkter använder vi lumen för att se den totala mängden ljusproduktion. När vi mäter mängden lumen använder vi en högspecialiserad ljuskula. Vi har dessa på våra fabriker för att säkerställa att varje armatur/lampa är perfekt och levererar det vi lovar.

Lux är SI-enheten för illuminans (belysning). En lux är definierad som en lumen (lm) per kvadratmeter.

Verkningsgrad / Ljusutbyte (lm/W), dimensionslös storhet som betecknar hur effektivt ett system omvandlar energi till nyttigt arbete i någon form. Verkningsgrad kan även beräknas i % hur effektivt en belysningskälla omvandlar energi till synligt ljus. En vanlig glödlampa med effekten 60 watt avger synligt ljus med en effekt av cirka 3 watt (resten avges som värme), verkningsgraden blir då 5%. En LED av senaste modell har ett ljusutbyte om ca 75% av inmatad effekt, verkningsgraden blir då 75%. En LED som avger synligt ljus med en effekt av cirka 3 watt, drar alltså 4 watt d.v.s. 7% av vad en glödlampa förbrukar för samma ljus.

LLMF (Lamp Lumen Maintenance Factor) är en ljuskällas bibehållna ljusflöde vid en given tidpunkt. Man gör normalt inga byten av ljuskällan i en LED armatur. Faktorn anpassas till LED-armaturens förväntade livslängd. Antalet drifttimmar är den tid då en viss del av initialljusflödet återstår. Vanligast är L₇₀ som anger antalet brinntimmar då 70% av initialljusflödet återstår. Ibland anges även L₈₀ för 80% och L₉₀ för 90% ljus kvar efter angiven livslängd.

LMF (Luminaire Maintenance Factor) anger armaturens nedsmutsningsgrad efter ett antal brinntimmar.

LSF (Lamp Survival Factor) anger antalet ljuskällor som fortfarande lyser i en anläggning vid en given tidpunkt. Förväntade bortfallet av högkvalitativa LED kan antas försumbart och denna faktor blir då 1,0.

RSMF (Room Surface Maintenance Factor) är en faktor som anger nedsmutsningsgraden av rumsytor mellan valda serviceintervaller.

MF (Maintenance Factor) är en förkortning för bibehållningsfaktor. Beräkning av bibehållningsfaktorn MF = LLMF × LSF × LMF × RSMF. I Dialux och andra beräkningsprogram finner man guider för denna beräkningsprocess baserade på relevant CIE-standard samt SS-EN 12464.

LED (Light Emitting Diode) är en diod som utstrålar inkoherent monokromatiskt ljus vid en elektriskt framåtriktad spänning. Idag finns lysdioder i många olika färger, samt kallvitt och varmvitt.

FLED är en benäming som används för nano keramisk fosfor teknologi. Högkvalitativ keramisk fosforplatta för enastående effektiv vit ljusomvandling som används vid användning av bl.a. bilbelysning. Keramisk fosforplatta med nanofosfor för högeffektsdiodsapplikation för vitt ljus. Ljusegenskaperna hos nanofosforen förbättrar ljusutsläpp, ljusflöde och omvandlingseffektivitet. Mer information om FLED finns här.

OLED (Organic Light Emitting Diode) är en diod som utstrålar inkoherent monokromatiskt ljus vid en elektriskt framåtriktad spänning. Idag finns lysdioder i många olika färger, samt kallvitt och varmvitt.

RGB står för Red/Green/Blue. Genom att blanda de olika färgerna kan man få fram många färgkombinationer och man kan även få dioden att lysa vitt genom att blanda färgerna rätt.

Fotopiskt seende produceras av ögats tappar som är ljuskänsliga celler i ögats näthinna. Färgseendet är möjligt tack vare tappar som är känsliga för rött, grönt och blått. Det fotopiska seendets spektrala känslighet når sitt maximum vid en våglängd på omkring 555 nm, vilket motsvarar grön-gult. Ljuskällor med stort innehåll av gult (högtrycksnatriumlampor) blir därför mycket effektiva när det gäller ljusutbytet, men gör att man inte ordentligt kan uppfatta färger. Vanligtvis görs alla belysningsmätningar (ljusflöde, ljusstyrka, belysningsstyrka, luminans o.s.v.) med hjälp av funktionen för fotopisk spektral belysningseffektivitet. Ljusmätare (LUX) är normalt kalibrerade för fotopiskt seende.

Skotopiskt seende produceras av ögats stavar som är ljuskänsliga celler som är viktiga för det ”perifera” seendet eller ”offline” seendet. För att beskriva hur effektivt en ljuskällas spektrum är vid skotopiskt seende använder man s.k. s/p-kvot (där högtrycksnatriumlampor har en väldigt låg kvot och LED-lampor en hög). Det är förhållandet mellan den skotopiska luminansen och den fotopiska luminansen för detta spektrum, som är det viktiga. Relativt ny forskning visar att det är mycket lättare att identifiera ansikten och objekt med vitt LED ljus, samt att med vitt LED ljus krävs det endast mindre än hälften så kraftig belysning för att erhålla samma grad av igenkänning. Genom att ersätta högtrycksnatriumlampor med LED-lampor, kan man kraftigt minska energiförbrukningen utan att försämra synförutsättningarna.

Mesopiskt seende (skymningsseende) beskriver vårt seende vid luminansnivåer 0,3 – 3 cd/m². (Rekommenderad genomsnittlig luminans på vägar och gator i Sverige är 0,5 – 2 cd/m²). Under mesopiska synförhållanden stimuleras både tappar och stavar. Stavarna har högre ljuskänslighet än tapparna men kan inte urskilja färger och det mesta blir grått. Befintliga metoder för att mäta och beskriva vägbelysning blir här osäkra då dessa hittills mest byggt på dagsljusförhållanden. Nya mesopiska mätförhållanden underlättar anpassning till lägre ljusnivåer och därmed till energibesparing. Man har bl.a. funnit att ljuset från gulaktiga ljuskällor, som högtrycksnatrium, tenderar att överskattas medan vita ljuskällor har tenderat att underskattas. Mesopisk fotometri har blivit ett aktuellt område inom belysningsforskning.

DMX (Digital MultipleXing) är en standard för ljusstyrning/kontroll. En DMX-enhet kommunicerar med belysningsenhetens (anpassad för DMX) adress och ”lyssnar” efter kommandon som skickas av en DMX-kontroll. Adressen ställer man in antingen genom en rad DIP-switchar, knappar eller en LCD-display. En rörlig lampa har multipla adresser (färgbyte, på/av och rörelse). Flera belysningsenheten kan ha samma adress och när ett kommando skickas, kommer alla belysningsenheter att svara. Vissa DMX enheter kan kontrollera 512 adresser (DMX512).

IP (International Protection) är klassificering för att ange både graden av skydd mot åtkomst av strömförande delar, samt hur vatten och dammtät produkten är:

Första siffran

0. Inget skydd
1. Petskyddad mot föremål större än 50 mm
2. Petskyddad mot föremål större än 12 mm
3. Petskyddad mot föremål större än 2,5 mm
4. Petskyddad mot föremål större än 1 mm
5. Dammskyddad
6. Dammtät

Andra siffran

0. Inget skydd
1. Skyddad mot droppande vatten
2. Skyddad mot droppande vatten. Apparaten får ej luta mer än max 15° från normalvinkeln
3. Skyddad mot strilande vatten. Max vinkel 60°
4. Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar
5. Skyddad mot spolande vatten från munstycke
6. Skyddad mot kraftig överspolning av vatten (munstycke, sjö o s v)
7. Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada
8. Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten
9. Exponering för högtrycksspolat hetvatten från olika vinklar

IP69K skyddsklass är avsedd för applikationer och miljöer som kräver regelbunden intensiv rengöring, som pooler, djurstallar, garage, vattenreningsverk, tvätthallar, biltvättar, tunnlar, återvinningsanläggningar, industriella miljöer, jordbruksmaskiner, cementblandare, utomhusmaskiner och marina tillämpningar. IP69K godkända armaturer innebär att de hanterar en mycket hård behandling. Även om armaturerna spolas med vatten kommer de att fungera som de ska.

IP69K skyddsklassade armaturer är för applikationer och miljöer där högtemperatur och högtryckstvätt används för att rengöra och sanera utrustning och lokal. Betygsättningen grundades 1993 som en förlängning till IEC 60529-standarden som ursprungligen utvecklades för applikationer som krävde intensiv rengöring. Livsmedels- och dryckesindustrin har antagit IP69K skyddsklassvärdet som ett hållbarhetsprov för produkter som utsätts för den dagliga sanitetsprocessen. "6" gäller externt skydd mot damm. "9" betyder skydd mot högtryckssprutor med nära och högt tryck och "K" gäller för hög temperatur på vattnet som används av högtryckssprutor.

IP69K testet kräver att vattentrycket är mellan 1160-1450 psi, med en hastighet av ungefär 4 liter per minut vid en temperatur av 179° C. Munstycket från vilket vattnet sprutas ligger mellan 4 och 6 tum från produkten. Sprayen appliceras vid vinklar på 0°, 30°, 60° och 90° i 30 sekunder för varje vinkel medan produkten roteras vid 5 varv per minut.

IP69K skyddsklassade belysningsarmaturer monteras vanligen på låga höjder och utsätts för högtrycksslangar på nära håll med högtemperaturvatten som gör IP69K skyddsklass det perfekta för denna miljö och gör en IP69K märkt armatur bättre lämpad för denna applikation än t.ex. en NEMA 4X-produkt.

IK klassificering (Europastandard EN 62262) är en internationell numerisk klassificering av det skydd mot extern mekanisk påverkan som kapslingen ger elektrisk utrustning.

IK Kod	Anslagsenergi (joule*)
IK 00	0,00
IK 01	0,14
IK 02	0,20
IK 03	0,35
IK 04	0,50
IK 05	0,70
IK 06	1,00
IK 07	2,00
IK 08	5,00
IK 09	10,00
IK 10	20,00

* Joule (J) är den härledda enheten för energi i internationella måttenhetssystemet (SI).

Isolationsklass anger hur alla elektriska produkter har ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningsatta med farlig spänning.

Klass 0
Elmateriel av klass 0 innebär att skyddet mot elchock, varken är grundläggande isolerade, dubbelisolerade eller skyddsjordade.

Klass I
Elmateriel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.

Klass II
Elmateriel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat enbart på den grundläggande isoleringen och en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.

Klass III
Elmateriel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med SELV från en spänning av högst 50V AC eller 120V DC från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.

Ljusstyrka anges i candela (cd) och visar hur mycket ljus som flödar i en viss riktning.

Belysningsstyrka (lux, lm/m²) avser det ljusflöde som träffar en bestämd yta.

Rekommenderade belysningsstyrkor

Belysningen ska passa arbetsuppgifterna och den enskilde personen. Den ska anpassas till de synkrav som arbetsuppgifterna ställer och de arbetandes olika förutsättningar. För synkrävande arbetsuppgifter behövs ofta extrabelysning, till exempel när man läser liten text, utför ritarbete av olika slag eller arbetar i kontor utan tillfredsställande dagsljus. Äldre människor behöver starkare belysning än yngre. Ljuset påverkar hur vi uppfattar och förstår vår omgivning. I en bra ljusmiljö känner vi oss trygga och kan utföra våra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande och säkert sätt. Bra ljus innebär att det finns dagsljus och belysning så att man uppfattar rummet korrekt och ser bra samt får en god dygnsrytm.

	Normal belysning		Krävande belysning
	Arbete	Allmänt	Arbete	Allmänt
Lokaler som sällan används och där man inte  arbetar kontinuerligt  t.ex. arkivering, kopiering och konferensrum	>200 lux	200 lux	>300 lux	300 lux
Lokaler med måttliga krav på ljus  t.ex. maskinrum och kontorslager	300 lux	200 lux	500 lux	300 lux
Lokaler med normala krav på ljus  t.ex. kontor	500 lux	300 lux	700 lux	300 lux
Lokaler med höga krav på ljus  t.ex. kontorslandskap och skolsalar	700 lux	300 lux	1 000 lux	500 lux
Lokaler med extra höga krav på ljus  t.ex. arkitekt-, reklam- och laboratoriekontor	1 000 lux	300 lux	1 500 lux	500 lux
Lokaler med mycket stora krav på ljus  t.ex. arbete med mätinstrument, finare  ritarbete och finmekanik	1 500 lux	500 lux	2 000 lux	700 lux
Lokaler med extra stora krav på ljus  t.ex. urmakeri, guldsmedsarbete, arbete med  mikroelektronik, gravering och retusch	2 000 lux	700 lux	3 000 lux	1 000 lux
Lokaler med exceptionellt stora krav på ljus  t.ex. arbete med slipning och polering  i optiska verkstäder	3 000 lux	700 lux	5 000 lux	1 000 lux

Med allmänbelysning avses här medelbelysningsstyrkan mätt i horisontalplanet 85 cm över golvet.

 

Allmänt om belysning för idrott

Anläggningar för idrott används inte bara av idrottsutövare utan också av publik och anställd personal med olika arbetsuppgifter. I vissa anläggningar förekommer dessutom inspelning av film och TV. Vid utformning av belysning skall hänsyn tas till dessa gruppers olika behov. Hänsyn till miljöpåverkan får allt större betydelse. Belysningen bör därför optimeras med hänsyn till miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader. Till miljöhänsyn hör också spridningen av spilljus som stör omgivningen, påverkar upplevelsen av natthimlen och innebär dåligt energiutnyttjande. Krav som gäller belysning är till stora delar gemensamma för många verksamheter och samlas därför under egen rubrik, se nedan. Krav för belysning är anpassade till den fastställda europeiska och svenska standarden för sportbelysning och baserade på svenska erfarenheter. Detta innebär att krav på belysningen är tillgodosedda för såväl idrottsutövarens verksamhet som publikens behov av att, med hjälp av artificiell belysning, kunna uppfatta idrottsaktiviteter både från åskådarplats och via television.

 

Belysning för inomhussport

För att få en god belysning i en kombinationshall som är avsedd för flera sporter kan differentierade belysningssystem vara ett sätt att anpassa belysningen till de olika aktiviteterna. Det innebär att en idrottshall bör förses med olika tändsystem som leder till att varje verksamhet får bästa möjliga belysning. Om en hall skall användas för verksamheter med högre krav på färgåtergivning, t.ex. för utställningar, bör lampor med god färgåtergivning användas, dvs Ra >80. Armaturer skall placeras så att bländning inte uppstår för aktiva eller publik, speciellt vid nätsporter. Placering utanför spelytan är fördelaktigt vilket inte gäller indirekt belysning.

Inomhusidrotter med bollar eller kastredskap			Medelbelysning Driftvärden			Likformighet
			Horisontal belysning, Eh med, lux	Vertikal belysning, Ev cyl med, lux		Horisontalljus Eh-min / Eh-med	Vertikalljus Ev cyl min / Ev cyl med
Typ	Funktions-  modell	Uppfyller Europa- standardkrav upp till:	Golvnivå	1 m över golv	4 m över golv	Golvnivå	1 m över golv*	4 m över golv*
1	Publik  >1000  platser	Internationellt Nationellt	>750	>375	>250	≥0,70	≥0,70	≥0,50
2	Publik  <1000  platser	Regionalt Lokalt	>500	>250	>200	≥0,70	≥0,70	≥0,50
3	Motion, lek  och träning	Lokalt Träning	>300	>150	>150	≥0,70	≥0,50	≥0,30

* Inom ett område 3 m från väggar kan värden ner till 0,2 accepteras på vertikalt uppmätt likformighet när mätcellen är vänd mot väggen.

Horisontalvärden möts i golvnivå och vertikalvärden 1 m över golv.

Driftvärdena ovan avser: badminton, bordtennis, fotboll, innebandy, volleyboll, bandy, casting, gymnastik, squash, basketboll, frisbeesport, handboll och tennis.

 

Inomhusidrotter utan bollar eller kastredskap eller med lägre krav för bollar och klot			Medelbelysning Driftvärden		Likformighet
Typ	Funktionsmodell	Uppfyller Europa- standardkrav upp till:	Horisontal belysning, Eh med, lux	Vertikal belysning, Ev cyl med, lux	Horisontalljus Eh-min / Eh-med	Vertikalljus* Ev cyl min / Ev cyl med
1	Publik  >1000  platser	Internationellt Nationellt	>750	>375	≥0,70	≥0,70
2	Publik  <1000  platser	Regionalt Lokalt	>500	>250	≥0,70	≥0,70
3	Motion, lek  och träning	Lokalt Träning	>300	>150	≥0,70	≥0,50

* Inom ett område 3 m från väggar kan värden ner till 0,2 accepteras på vertikalt uppmätt likformighet när mätcellen är vänd mot väggen.

Horisontalvärden mäts i golvets, markytans eller vattenytans nivå och vertikalvärden på 1 m höjd däröver.

Driftvärdena ovan avser: aikido, goalboll, konstsim, sportdykning, boccia, inomhuscurling, konståkning, styrkelyft, boule, ishockey, ridsport, dressyr, hoppning, tyngdlyftning, brottning, judo, hoppning, vattenpolo, curling, ju-jutsu, ringette, danssport, karate, simhopp, fäktning, kendo och simning.

 

Belysning för utomhussport

För de flesta belysningsanläggningar bör man välja passande belysningsnivåer som tänkta aktiviteter kräver. I anläggningar med belysningsnivå >200 lux kan belysningen göras i ett eller flera tändningssteg för optimalt nyttjande i förhållande till driftkostnad. Exempel: matchbelysning 500 lux, träningsbelysning 200 lux och ev. städ/arbetsbelysning 75 lux. För friidrottsytor gäller att bollar och kastredskap skall kunna ses tydligt i det fria utrymmet över banorna. Därför behövs ett tillfredställande rymdljus upp till 10–12 meters höjd. Belysningsnivån skall på denna höjd vara minst 50% av den vertikalt uppmätta värdena på 1 meters höjd vid samma mätpunkt.

Utomhus			Medelbelysning Driftvärden		Likformighet
Typ	Funktionsmodell	Uppfyller Europa- standardkrav upp till:	Horisontal belysning, Eh med, lux	Vertikal belysning, Ev cyl med, lux	Horisontalljus Eh-min / Eh-med	Vertikalljus* Ev cyl min / Ev cyl med	Bländtal GR
1	Publik  >175 m  från planens  bortersta del	Internationellt Nationellt	>750	>375	≥0,70	≥0,35	50
2	Publik  125-175 m  från planens  bortersta del	Internationellt Nationellt	>500	>250	≥0,70	≥0,35	50
3	Publik < 125 m  från planens  bortersta del	Regionalt Lokalt	>300	>150	≥0,70	≥0,35	50
4	Motion och  träning	Lokalt Träning	>200	-	≥0,50		50
5	Lek	Träning	>75	-			55

Horisontalvärden mäts i marknivå och vertikalvärden 1 meter över mark.

Driftvärdena för utomhussport avser avser: bandy, dragkamp, ishockey, skidskytte, baseboll, fotboll, konståkning, skidor, längd (inom skidstadion), beachvolleyboll, friidrott, landhockey, skridsko, boboll, frisbeesport, ringette, softboll, casting, golf, rugby, speedway, cricket, hundkapplöpning, skateboard och varpa.

 

Belysning av åskådarområden m.m.

För åskådarnas komfort snarare än för säkerhet eller nödsituationer, skall belysningsstyrkan vara minst 10 lux. Anm. För TV-inspelning är det önskvärt att områdena som gränsar till spelplanen har viss belysningsnivå motsvarande ett medelvärde av vertikal belysningsstyrka som är minst 25 % av medelvärdet av vertikal belysningsstyrka över spelplanen. Alla belysningsstyrkor som anges i tabellerna är driftvärden och avser spelytor/ tävlingsytor. Dessutom skall, för t ex friytor utanför spelytan, såsom i fäktning, brottning, nätsporter m.fl., belysningsstyrkan vara minst 75 % av värdena för tävlingsytan.

 

Belysning i spår för motion och skidåkning

För motionsspår som används för skidåkning, löpning m.m. bör ha en horisontell belysningsstyrka, mätt i marknivå, på ca 15 lux. Jämnheten bör inte understiga 0,4. Om belysningen endast används för skidåkning bör den horisontella belysningsstyrkan inte understiga 10 lux och jämnheten vara bättre än 0,25. För spår som används för tävling bör kraven sättas högre. Detta gäller speciellt i målområdet. Om spåret ligger intill en starkt upplyst väg kan belysningsnivån behöva anpassas med hänsyn till detta. Beroende på förutsättningarna kan belysningen behöva höjas (utjämna skillnader).

 

Ekonomi, miljö och energiförbrukning

Vid planering av ny belysning bör en kalkyl ske av årskostnaden eller livscykelkostnaden. Ofta utgör driftkostnaden en väsentlig del av dessa och en investering i energieffektiv teknik brukar nästan alltid betala sig. Undersökningar har visat på att det i offentliga sportanläggningar finns en sparpotential på elenergi på i storleksordningen 35%. Belysningen är en väsentlig förbrukare av elenergi. Energikostnaden för belysningen påverkas av brinntiden och den installerade effekten. Många idrottsanläggningar har långa brinntider varför åtgärder såsom dagsljusstyning, närvarodetektering, klockor och annan styrutrustning kan minska brinntiden. Genom att använda energieffektiva armaturer och ljuskällor kan effekten minskas. Man bör inte använda mer ljus än vad som är motiverat av behovet. Olika belysningssteg för matcher, träning, städning och underhåll bör eftersträvas. Att kunna tända anläggning i sektioner är ett annat enkelt sätt att minska energiförbrukningen. Att planera för dagsljusinsläpp och utnyttja dagsljuset kan påtagligt minska förbrukningen av elenergi för belysning. I anläggningarna vistas människor med dålig kännedom om anläggningarna och utan ansvar för dessa. Därför bör man använda automatik, men se till att denna inte orsakar olägenheter för brukarna.

 

Belysningsstyrka och definitioner

Belysningsstyrkan är ett mått på hur mycket ljus som tillförs en yta och anges i lux. Den kan beskrivas både horisontellt och vertikalt och betecknas Eh resp. Ev. Vertikalbelysningsstyrkan kan anges för en plan yta eller för en halvcylinder. Den senare benämns halvcylindrisk belysningsstyrka och betecknas Esc (semi cylindrical). Den stående halvcylindern motsvarar bättre en spelare än en plan yta. Mätningar och beräkningar kan ske i riktningar parallella med planens axlar eller riktade mot en viss punkt (kameraposition). Horisontalbelysningen mäts i mark- eller golvnivå men plan detektor som hålls horisontellt. Vertikalbelysningen på plan- eller halvcylinder mäts 1 m över plan- eller golv med en detektor som hålls vertikalt.

Eh med = Horisontalbelysningens medelvärde
Eh min = Horisontalbelysningens minvärde
Eh max = Horisontalbelysningens maxvärde
Ev med = Vertikalbelysningens medelvärde
Ev min = Vertikalbelysningens minvärde
Ev max = Vertikalbelysningens maxvärde
Esc med = Halvcylindriska vertikalbelysningens medelvärde
Esc min = Halvcylindriska vertikalbelysningens minvärde
Esc max = Halvcylindriska vertikalbelysningens maxvärde
GR = Bländtal (glar e rating)

Pitch anger avståndet mellan pixlarna, uttryckt i millimeter. Vilket är en avgörande faktor för en storbildsskärms minsta synavstånd, en ganska enkelt och exakt sätt att beräkna vilken pitch som behövs är att omvandla pitch talet till meter. Har en skärm pitch 10 mm är minsta synavstånd 10 m.

Pixlar anger hur många bildpunkter som finns på en viss yta i kvadrat eller per längdenhet, antalet pixlar kan variera på samma yta på grund av avståndet mellan pixlarna (pitch).

Färgtemperatur talar om vilken ljusfärg ljuskällan har, låg färgtemperatur ger varmt ljus och en högre färgtemperatur ger ett kallare ljus. Färgtemperaturen anges i kelvin (K) och mellan 3000-6500K får du ett behagligt ljus som passar som arbetsbelysning, för att få reda på vilken färgtemperatur som är lämplig för din arbetsplats, kontakta oss. Olika vanliga färgtemperaturer för LED lampa är 2700-3000K (Varm Vit), 3300-3500K (Varm Vit), 4000-4500K (Neutral Vit), 5500-6000K (Ren Vit) eller 6000-6500K (Dagsljus Vit). Med en LED lampa slipper man det gyllengula ljuset som man får från en högtrycksnatriumljuskälla som har en färgtemperatur på 1900-2800K. Solljus mitt på dagen har en färgtemperatur på ungefär 5000-6500K.

LED-lampor och armaturer är vanligt förekommande i färgtemperaturer 2700-6500K. Lampans färgtemperatur är ofta ett personligt eller historiskt val och det beror på vilken miljö man önskar skapa.

Här är en generell guide:

•	2700K är ett liknande färgutseende som glödlampor och ger en varm och avkopplande färgtemperatur.
•	3000K är ett liknande färgutseende som halogenlampor med en varm, men klarare färgtemperaturer än 2700K. Brukar kallas 'varm vit'.
•	4000K är en svalare, vitare färgtemperatur än 2700K och 3000K. Det är färgtemperaturer som traditionellt använts i kontor, väntrum och de flesta kommersiella applikationer. Brukar kallas 'neutral vit.
•	6000K är en kallare vit färgtemperatur, som används för att simulera dagsljus. Den sägs också öka produktivitet när den används i en arbetsmiljö. Brukar kallas 'dagsljus vit'.

Den varma färgtemperaturen fungerar bra i mer avslappnad miljö, som i vardagsrum och restaurang.

Svalare färgtemperaturer fungerar väl för att skapa en bättre arbetsmiljö, som i kök, kontor, lager, garage och detaljhandel.

 

6500K	4000K	2700K

2700K	4000K

3000K (vänster uppe), 3500K (höger uppe), 4200K (höger nere) och 5000K (vänster nere). Alla armaturer var på full ljusstyrka när bilderna togs.

Effekten av olika CCT på människor

Färgåtergivning (Ra) är ett index för hur en belysningskälla är balanserad i färgmässigt avseende, där 100 Ra är närmast likt referensljuskällan. På engelska kallas det även CRI, vilket står för Colour Rendering Index. Det är viktigt för den visuella upplevelsen att föremålens färger och människornas hud återges på ett naturligt och snyggt sätt. Därför skall ljuskällornas färgåtergivningsindex inom arbetslokaler ej understiga ett Ra värde på 80 och inom arbetslokaler med speciellt höga krav ej understiga ett Ra värde på 90. Ett vanligt traditionellt fluorescerande lysrör har ofta ett Ra värde på 80.

Color Quality Scale (CQS) är en färgåtergivningsindex (ett kvantitativt mått på en ljuskällas förmåga att återge färger på belysta objekt). Utvecklats av forskare vid National Institute of Standards and Technology (NIST), för att metriskt övervinna några av frågorna som är inneboende i den utbredda CIE Ra standarden.

15 färgprover som används av Color Quality Scale (CQS)

Mer om Color Quality Scale (CQS) finns här (PDF fil).

Gamut Area Index (GAI) är ett annat mått på färgåtergivning. I princip definieras GAI som det område som innesluts inom tre eller flera kromatiska koordinaterna i en given färgrymd. GAI beräknas från området av polygonen som definieras av färgernas renhet i de åtta CIE standardfärgproverna. Gamut Area Index (GAI) plottar de relativa värdena för var och en av CRI referensfärgerna. Detta ger ytterligare information om ljuskällans färgmättnad. I exemplet nedan är klass A (LED), jämfört med en halogenljuskälla. Den större område i klass A (till höger) visar LED förmågan att ge ett större utbud av färger och färgmättnad. I allmänhet gäller att ju högre GAI index, desto mer mättade objektsfärger kommer att visas.

 

TM-30-15 ger ekvationer och inriktning för beräkning av Rf och Rg, inklusive spektrala reflektionsfunktioner för 99 färgutvärderingsprover (CES). Ett verktyg medföljer TM-30-15 för att underlätta beräkning och visning av resultaten. TM-30-15 färgåtergivningsmetod konsoliderar och syntetiserar många forskningsinsatser som har pågått under flera år och har utvecklats av representanter för tillverknings-, specifikations- och forskningsdelar av belysningsbranschen.

UGR (på engelska Unified Glare Rating) är en internationell metod framtagen av CIE för att beräkna ett index för obehagsbländning. UGR är en metod för beräkning av reflexer från armaturer, ljus genom fönster och starka ljuskällor. UGR rating hjälper till att avgöra hur troligt det är att en armatur kommer att orsaka obehag för människorna runt den. Klassificeringen varierar från 5 till 40, låga siffror anger låg bländning. Reflexer kan vara ett problem på vissa arbetsplatser. Olämpliga armaturer som skapar överdriven ljusstyrka som ”studsar av” reflekterande ytor, såsom datorskärmar, whiteboards etc. Detta kan orsaka störningar i kontor, i form av huvudvärk och synproblem, som sedan kan leda till personalfrånvaro. UGR beräknas med en formel som tar hänsyn till ett antal faktorer som kan bidra till att bländning orsakas av en armatur, såsom vinkeln på armaturen, sannolikheten för bländning och luminansvärdet (ljusflödet). Ekvationen som används för att beräkna UGR är:

Lb =	bakgrundsluminansen i cd x m2, beräknad som Eind/π, är den vertikala indirekta belysningsstyrkan mot observatörens öga
L =	luminansen hos de lysande delarna av varje armatur i riktningen mot observatörens öga i cd x m2
ω =	rymdvinkeln (steradian) för de lysande delarna hos varje armatur vid observatörens öga
p =	guths positionsindex för varje individuell armaturs placering relaterad till avvikelsen från betraktelseriktningen

Det finns två metoder för att minska bländning, för det första att använda armaturer som är UGR ≤19 klassificerade, för det andra att ljusdesignen är lämplig för miljön där armaturerna används, d.v.s. rätt antal och placering av armaturerna. Inom ett kontor som skall klassificeras för ”låg bländning” måste armaturen ha en UGR under 19 i skrivbordsnivå, något över detta kan orsaka obehag. Det finns ett antal olika UGR gränser som inte bör överskridas i vissa miljöer, dessa inkluderar:

UGR klassificering	Miljö
UGR ≤16	Teknisk ritningar
UGR ≤19	Läsa, skriva, träna, datorbaserat arbete
UGR ≤22	Hantverk och lätta industrier
UGR ≤25	Tunga industrier
UGR ≤28	Järnvägsplattformar

CIE (commission Internationale de l’Eclairage) är en internationell organisation som verkar för samarbete och informationsutbyte mellan medlemsländerna kring ljusvetenskap och ljusdesign.

Ljusfärgstolerans (på engelska Chromaticity tolerance) är ett mått på spridningen i ljusfärg och anges i antal Mac Adam färgellipser som SDCM och uppmäts enligt en standardiserad CIE-metod (CIE 1964). Mac Adams färgellipser är en serie ellipser runt koordinater i CIE:s färgtriangel där varje ellips markerar skillnaden i ljusfärg från två ljuskällor i identisk färgtemperatur. Resultatet anges i SDCM-steg där 0 betyder ingen avvikelse alls och 10 högsta avvikelse. SDCM står för Standard Deviation of Colour Matching. Dr Lewis Mac Adam (1910-1998) var en framstående amerikansk färgforskare, bl.a. ordförande i CIE, internationella belysningskommissionen. Den subjektiva graderingen genomförde Mac Adam i statistiskt relevanta grupper av försökspersoner i olika åldrar.

1931 publicerade CIE (Commission Internationale de l’Eclairage) den berömda kromaticitetgrafen. Det innebar att varje färg som skulle kunna skapas genom en blandning av röd-grön-blå skulle kunna ges ett unikt nummer på grafen. Den grafen och dess efterträdare, har varit stöttepelaren i ljus-färgvetenskapen sedan dess.

1942 ställde David Mac Adam (fysiker och färgvetenskapsman) frågan, ger varje punkt i CIE diagrammet verkligen sanningen? Han gjorde en rad tester och visade att än en enda färg som indikeras av en punkt på en graf, kunde företrädas av en ellips kring denna punkt. Inom ellipsen skulle det inte finnas någon märkbar skillnad i färg från referenspunkten vid dess centrum och det var födelsen av Mac Adam ellipsen.

Fram till införandet av LED fanns det väldigt lite praktisk användning för Mac Adam ellipsen. Ljuskällor var massproducerade och färgtoleranser kontrollerades tillräckligt och mycket få människor klagade på färginkonsekvenser mellan två lampor.

Men med införandet av LED har detta förändrats. Tillverkningsprocessen är sådan att miljontals LED produceras från ett monteringsband varje dag och det är oundvikligt att det blir färginkonsekvenser mellan enskilda dioder och armaturer byggs av dessa dioder.

I början av LED produktionen bestämdes produktkvalitet av riktigheten av färgen. Lysdioder skildes i separat fack enligt deras färgkvalité. Det var en dyr och tidskrävande process. Förbättringar i LED design har fört Mac Adam ellipsen till förgrunden för färgkontrollprocessen.

En perfekt LED monteringslinje kommer att producera dioder som verkar inom ett bestämt Mac Adam värde. Det blir ingen märkbar skillnad mellan någon av dioderna. LED som produceras på denna nivå används där färgprestanda och noggrannhet mellan armaturerna är viktig. Dessa LED-armaturer har ofta ett Mac Adam värde på 2-4.

Billigare produkter använder ofta LED som har ett Mac Adam värde på över 5, vissa går så högt som åtta. Armaturer med sådana dioder måste användas med försiktighet. Det kan finnas allmänna kommersiella och industriella områden där de är acceptabla, men något krav för färgkänslighet skulle utesluta dessa LED-armaturer.

Kromaticitetgrafen	Mac Adam ellipsen

Ljusvinkel anger ljusets spridningsvinkel, där 10° ger en smal ljusvinkel, medan 60° ger en bred ljusvinkel.

Luminans (cd/m²) anger hur ljust ett område upplevs. För en inomhusskärm räcker oftast 600 cd/m², en utomhusskärm behövs minst 2 000 cd/m², men för att klara direkt solljus på skärmen behövs minst 5 000 cd/m².

SMD (Surface Mount Device) är en pixel som består av röda, gröna och blå dioder som är ytmonterade på ett kretskort och är placerade väldigt nära varandra. Vilket innebär att det minsta synavståndet har minskat med 25 procent jämfört med konventionella lysdiodskärmar med samma upplösning.

SMD LED (Modell)	Storlek (mm)	Effekt (W)
1104	1,1 x 0,4
1206	3,2 x 1,6
2835	2,8 x 3,5	0,2
3014	3,0 x 1,4	0,1
3020	3,0 x 2,0	0,06
3030	3,0 x 3,0	0,9
3258	3,2 x 5,8
3528	3,5 x 2,8	0,06 - 0,08
3535	3,5 x 3,5	0,5
4014	4,0 x 1,4	0,2
5050	5,0 x 5,0	0,24
5630	5,6 x 3,0	0,5
5730	5,7 x 3,0	0,5
5733	5,7 x 3,3	0,5
5736	5,7 x 3,6	0,5
7014	7,0 x 1,4	0,5 - 1,0
7020	7,0 x 2,0	0,5 - 1,0
8520		0,5 - 1,0

 

PWM (Pulse Width Modulation, på svenska pulsbreddsmodulering) är den bästa tekniken för att dimma LED, men det är inte helt enkelt, plusfrekvensen ska absolut inte gå under 100 Hz, enligt vissa undersökningar kan vissa uppfatta hela 300 Hz som störande. Styrningen vid pulsbreddsmodulering sker med två parametrar cykeltid och tillslagstid. Cykeltiden, som är konstant, bör alltså inte vara under 100 Hz, PWM systemets uppgift är att bestämma tillslagstiden, det vill säga hur lång tid styrdonet ska vara tillslaget under varje cykel. Fördelen med pulsbreddsmodulering är att det är en mer energibesparande lösning jämfört med att arbeta med kontinuerliga styrdon. För låg frekvens kan uppfattas som flimmer och orsaka störningar och i vissa fall ge upphov till huvudvärk. Stroboskopiska effekter kan även leda till en ökad olycksrisk genom att den upplevda rörelsen från roterande maskiner kan uppfattas som en förändrad rotation eller rörelse, man bör därför inte använda dimmer funktioner i dessa miljöer.

Ljusreglering (Dimmer) av dioder är enkelt och flimmerfritt mellan 0-100%, men inte på samma sätt som vanliga glödljuskällor som ljusregleras genom att man med en extern dimmer reducerar spänningen till glödtråden som då blir svalare och producerar mindre ljus. Dioder kan normalt inte regleras på detta sätt utan dimmern är oftast en integrerad del av drivdonet eller placerad efter drivdonet på lågvoltssidan. Vanligast är att använda en teknik som kalla PWM eller Pulsbreddsmodulering som innebär att dioden tänds och släcks i ett intervall mellan 120-100 000 Hz, vilket innebär att ljusnivån sänks utan att färgtemperaturen förändras. Vissa Power LED kan även regleras genom att strömstyrkan till dioden sänks, utan störande färgförändring. LED kan styras med de flesta standardsystem för ljusreglering som tryckknapp (SwitchDim), 1-10V via potentiometer, bussystem, Dali/DSI och DMX. Ljusreglering av dioder innebär en ökad risk för EMC (radio) störning och kräver speciell hänsyn.

Temperaturjämförelse här vet vi att LED´s verkningsgrad på vitt ljus ligger stabilt upp till ca 90°C för att sedan degradera. Vid 90°C har LED tappat ca 5% verkningsgrad medan lysröret teoretiskt har höjt sin verkningsgrad, däremot i kylutrymmen eller i kalla utomhusmiljöer har vi omvänt förhållande. Lysrören nästan halverat sitt ljusutbyte vid 4-8°C och LED´s verkningsgrad har ökat med 2-4% vilket gör att en normal butik eller bensinstation kan spara åtskilliga kilowattimmar på att byta till LED teknik i sina kyldiskar, läskautomater och utomhusbelysningar.

Livslängden är en jämförelse som är belysningsindustrins sätt att mäta livslängden i form av medellivslängd, tyvärr beräknar man olika mellan LED, där man utgår från 70% (L₇₀) av det ursprungliga ljusflödet och lysrör, halogen-, lågenergi- och glödlampor, där man utgår från 50% (L₅₀) av det ursprungliga ljusflödet. Ibland används begreppet den ekonomiska livslängden för lysrör, halogen-, lågenergi- och glödlampor, vilket är den tidpunkt efter vilken normalt 70% (L₇₀) av den totala ljusmängden återstår. För vissa LED specialarmaturer kan man ibland t.o.m. använda 80% (L₈₀). En normal livslängd är beroende på flera olika faktorer, utformningen, dess termiska resistans m.m.

Bokstaven B anger hur många procent av LED-modulerna som kommer att sjunka i ljusflöde under angivet L-värde, t.ex. (L₈₀B50) anger att minst 80% av ljuset återstår i 50% av ljuskällorna.

Servicelivslängd är den tidpunkt efter vilken normalt 80% (L₈₀) av den totala ljusmängden återstår från ljuskällorna.

MTBF (Mean Time Between Failure) är en indikator på förväntad tillförlitlighet/livslängd på transformatorer, ofta använder man standard MIL-HDBK-217F som kärnan i MTBF beräkningen.

RoHS (Restriction of Hazardous Substances), egentligen direktiv 2002/95/EG, är ett EU-direktiv som förbjuder eller begränsar användningen av vissa tungmetaller och flamskyddsmedel i elektriska och elektroniska produkter på marknaden. RoHS började gälla inom Europeiska unionen den 1 juli 2006. RoHS begränsar användningen av följande sex ämnen: kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), sexvärt krom (Cr6+), polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade difenyletrar (PBDE). LED innehåller inte bly, kvicksilver eller andra miljöpåverkande ämnen som strider mot RoHS-direktivet. RoHS är nära förknippat med avfallsdirektiv för elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) 2002/96/EG som anger insamling, återanvändning och återvinning för elektriska produkter och är en del av ett lagstiftningsinitiativ för att lösa problemet med de enorma mängderna av giftigt avfall. Som ett försök att hjälpa vår planet, är alla LED & LED produkter helt kompatibla med RoHS.

WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment), egentligen direktiv 2002/96/EG, omfattas av ett EU-direktiv för hantering av elektriskt och elektroniskt avfall.

Spänningskontrollerade driftdon omvandlar nätspänningen från 230 V till en stabiliserad likspänning på 8, 10, 12 eller 24 V. LED skall parallellkopplas och dimensioneringen styrs av den totala effekten. Används oftast för låg- och medeleffekt LED.

Strömkontrollerade driftdon omvandlar nätspänningen från 230 V till en stabiliserad likspänning mindre än 48 V som ger en konstant ström. Vanliga värden på den konstanta strömmen är 350, 700 eller 1 050 mA. LED skall seriekopplas upp till den maximala sekundärspänningen. Används oftast för högeffekt LED.

DALI (Digital Addressable Lighting Interface) är ett standardiserat protokoll för digital styrning och är ett digitalt adresserbart protokoll som sedan flera år utgör internationell standard för digital ljusstyrning, primärt inom allmänbelysning. DALI tillkom från början för att skapa kompabilitet mellan olika fabrikat av HF-dimdon. Man ljusreglerar en enstaka armatur eller grupper av armaturer, från 100 % – 1%. Till varje krets ansluts upp till 64 driftdon och den styrutrustning som önskas. Inom kretsen bör styrutrustningen vara av ett och samma fabrikat. Vid programmering adresseras driftdonen och varje don får en unik adress. De 64 adresserna kan sedan delas in i 16 tändgrupper. Dessutom kan 16 ljusscener skapas. DALI-systemets tvåvägskommunikation med driftdonen ger också enklare driftkontroll med statusrapport från enskilda armaturer. Övergång finns för kommunikation med andra styrsystem, t.ex. DMX.

DALI-2 (Digital Addressable Lighting Interface-2) är den uppdaterade och förbättrade versionen av protokollet DALI, som innehåller fler funktioner och mer produkttyper och har ett starkt fokus på produktsdriftskompatibilitet. DALI-2 avser specifikt version 2 av IEC 62386 (internationell DALI standard). DALI-2 utökar och förbättrar styrkan i DALI som ett dedikerat, standardiserade protokoll för digital belysningsstyrning. I åratal har DALI använts att bygga belysningssystem som är robusta, skalbara, kostnadseffektiva, tillförlitliga och flexibla. Men nu, för första gången, ger DALI-2 standardisering till systemkomponenter såsom sensorer och andra indataenheter, samt styrenheter, som är DALI-system 'hjärnor'. DALI-2 innehåller mer detaljerade och noggranna testningskrav, som är avsedda att säkerställa att produkter från olika leverantörer kan arbeta tillsammans. DALI-2 är utformad för bakåtkompatibilitet, DALI-2 kan användas i äldre system.

IEC 62386 är den internationella DALI-standarden och finns publicerad i flera delar av den Internationella Elektrotekniska Kommissionen (IEC). Publicerade delar av IEC 62386 finns på IEC webbplats. DALI-2 baseras på version 2 av IEC 62386, alla nya delar av standarden kommer att publiceras som DALI-2 versioner. Vissa (men inte alla) äldre delar kommer att uppdateras till DALI-2.

DSI är ett system för digital ljusstyrning.

Mean Well transformator HLG serien är dimbara, med PWM, 1-10 VDC, potentiell mätare/resistor och Dali. De har även utvecklat en Dali-PWM omvandlare som gör det möjligt för HLG serien att vara Dali kompatibla. Mean Well etablerades 1982 och är ledande standard transformator tillverkare i världen.

Mean Well´s intelligenta LED transformator har bl.a. vunnit det innovativa guldmedaljproduktpriset på RemaDays, en av de största internationella branschmässorna i världen. Mean Well´s intelligenta LED transformatorer är en kostnadseffektiv lösning, som är erkänd för sin höga effektivitet och sina mångsidiga funktioner, såsom smarta dimmerfunktioner och DALI kompalitet. Speciellt i professionella LED armaturer används dessa LED transformatorer flitigt.

Inventronics är ett världsklassföretag specialiserat på konstruktion och tillverkning av tillförlitliga och innovativa LED-drivdon och är en ledande leverantör till den globala marknaden. Med dess erkända varumärke och goda rykte på globala marknader, har Inventronics LED-driftsdon sålts i mer än 50 länder i alla regioner i världen, inklusive Kina, Nordamerika, Europa, Japan, Korea, Sydamerika, Asien och Mellanöstern.

ESPA (European Standard Parking Award) är den Europeiska parkeringsorganisationen som har inrättat två tilldelningskriteriersystem för att fastställa normer, för att fastställa den höga kvaliteten på parkeringsplatsernas strukturer och tjänster, samt stimulera operatörerna att tillhandahålla god service i hela Europa. Den Europeiska parkeringsorganisationen heter ESPA och definierar en uppsättning miniminormer för en bra grundläggande kvalitet i konstruktion och tjänster. Den omfattande checklistan som används har tagits fram av en internationell EPA expertgrupp (senaste uppdatering var 2009) och fungerar som en referens, inte bara inom parkeringsindustrin utan även för de lokala myndigheterna. Mer information om ESPA hittar du här. ESPA Award arrangeras vartannat år och intygar de mest framstående och utmärkta parkeringsplatserna. Denna "Oscar" för parkeringsindustrin visar högsta kvalitet i fyra kategorier. Premium Power LED armaturer, LED-belysning för parkeringsgarage, har ansökt till få ESPA utmärkelsen.

CIBSE (Chartered Institution of Building Services Engineers) är normgivare och auktoritet inom installationsteknik. Den publicerar vägledning och koder, som internationellt erkänns som auktoritativa, samt ställer kriterier för bästa praxis i yrket.

EMC (ElectroMagnetic Compatibility, på svenska elektromagnetisk kompatibilitet) definieras som en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning. Som förkortning av elektromagnetisk kompatibilitet används på svenska likväl som på engelska akronymen EMC. En svensk synonym till ordet kompatibilitet är förenlighet, vilket innebär att EMC enklare kan uttryckas som elektromagnetisk förenlighet.

Elektromagnetiska störningar delas in i ledningsbundna och strålade fenomen. Dessa namngivna fenomen delas i sin tur in i lågfrekventa fenomen, vilka sträcker sig från störningar med frekvensinnehållet noll (0) hertz till och med nio (9) kilohertz, samt högfrekventa fenomen för störningar med frekvensinnehåll högre än nio (9) kilohertz. IEC anger 400 gigahertz som övre gräns för störningars frekvensinnehåll inom ramen för EMC men öppnar för möjligheten att omfatta även högre frekvenser. Synligt ljus som har frekvensinnehåll inom terahertzområdet beaktas alltså inte inom ramen för EMC trots att ljus är elektromagnetisk strålning.

Europeiska unionen har beslutat om EMC-direktivet som i Sverige införts genom lagen om elektromagnetisk kompatibilitet (1992:1512) och förordning om elektromagnetisk kompatibilitet (1993:1067) där Elsäkerhetsverket ges ansvar för tillsyn och rätt att ge ut föreskrifter om EMC (ELSÄK-FS 2007:1). Regelverket för EMC anger att utrustning ska uppfylla så kallade skyddskrav på emission och immunitet. Det innebär att utrustning ska ha rimlig tålighet mot elektromagnetiska störningar (immunitet) och dessutom inte avge elektromagnetiska störningar med för hög nivå(emission). Att hålla emission och immunitet inom rimliga gränser är centralt för att uppnå tillfredsställande funktion hos utrustningar med avseende på elektromagnetiska störningar. För apparater ställer EMC-regelverket krav relaterade till CE-märkning av apparater. Till EMC-regelverket hör flertalet så kallade harmoniserade standarder. Apparater utförda enligt harmoniserade standarder förutsätts uppfylla de elektromagnetiska skyddskraven.

Driftdon kallas de elektriska förkopplingsdon, som behövs för drift av lysrör, kvicksilverlampor och alla övriga urladdningslampor, samt induktionslampor. Från början var det en liten reaktor eller drossel med en lindad järnkärna. Reaktorn kombinerades i en armatur med en tändare och en kondensator. Dessa reaktorer, som kallas för magnetiska don, är under avveckling och har idag ersatts av elektroniska driftdon (för lysrör s.k. högfrekvensdon eller HF don). Den snabba teknikutvecklingen har gett armaturtekniken en rad nya elektroniska komponenter med utländska namn som driver, konverter, transformer, power supply m.fl. De är alla till för att driva, styra, omforma eller transformera ström för att alstra ljus och samlas alltså under beteckningen driftdon.

PAR (Parabolic Aluminized Reflector, på svenska Parabolisk Aluminiserad Reflektor) kalllas lampor där ljuskällan är monterad inne i en försluten enhet, bestående av ett tjockt frontglas och en aluminiserad reflektor. Den slutna konstruktionen skyddar reflektorn från damm, fukt, nedsmutsning mm, vilket ökar lampans livslängd och förhindrar ljusflödesminskning. Dessutom erhålles både ny reflektor och nytt frontglas varje gång lampan byts. Ljusbilden varierar från smalstrålande (VNSP= Very Narrow Spot) till bredstrålande (VWFL= Very Wide Flood). Tillverkningsmetoden garanterar att lamporna blir sinsemellan lika, att de kan bytas ut mot lampor med den ljusbild som krävs för stunden och att de kan monteras utan omfokusering och nyinställning.

CCFL (Cold Cathode Fluorescent Lamp, kallas ofta på svenska kalla katodlysrör) är förseglade glasrör fyllda med inerta gaser, såsom en neon lampa. När en hög spänning placeras över röret, separeras gaserna i joner och skapar ultraviolett (UV) ljus. Synligt ljus skapas när UV ljus träffar en beklädnad av fosfor i röret.

CFL (Compact Fluorescent Lamp, kallas ofta på svenska lågenergikompaktlysrör) är en typ av fluorescerande lampa som i allmänhet är konstruerad att ersätta befintliga glödlampor. Glasrören är generellt formade i den karaktäristiska "snirkliga" formen, men de finns också i U-formade modeller. Lågenergilampor är ett effektivare alternativ än glödlampor, förbrukar cirka 14 watt för samma ljusstyrka som en 60 watt motsvarande glödlampa, men är inte lika effektiv som LED teknik.

Halvledare är ett material kan transportera en elektrisk ström och har en konduktivitet mellan en ledare och en isolator. Enheter som tillverkas från halvledarmaterial utgör grunden för modern elektronik, inklusive datorer och telefoner. Exempel på halvledarkomponenter är små lysdioder (LED-lampor), där halvledaren är chipet.

Ljusvåglängd är ett annat sätt att beskriva färg på ljuset längs det fullständiga elektromagnetiska spektrumet. Människors ögon kan se endast en begränsad del av det fullständiga elektromagnetiska spektrumet och detta "synligt ljus" varierar i våglängder mellan 400-700 nanometer (nm). De synliga färgerna från kortast till längsta våglängd är: violett, blå, grön, gul, orange och rött. Nanometer är en längdenhet som motsvarar en miljarddels meter. SI-prefixet ”nano” (n) innebär 10⁻⁹. 1 nm= 0,000 000 001 meter. Nanometer används softa inom naturvetenskap för att beskriva sträckor på molekylnivå och avstånd i kristallstrukturer. Typiska atombindningar har längden 1 ångström = 0,1 nanometer. Teknik och forskning på denna skala kallas nanoteknik och nanovetenskap. Enheten nanometer används också för att ange våglängder inom spektral energistrålning, där t.ex. det syngrundande ljuset ligger mellan 380 nanometer (blått ljus) och 780 nanometer (rött ljus). Kortvågiga delar av spektrat gränsar till röntgenstrålning, långvågiga till radiovågor.

UV-A (315-400 Nm) är det minst farliga och även det vanligaste ultravioletta ljuset. Den gör huden milt solbränd och tillåter kroppen producera det viktiga ämnet vitamin D. För mycket exponering får huden att åldras i förtid och påverkar även ögonen. UV-A-ljus kan användas för effektiv kontroll av rengöring och hygienen främst på toaletterna, de som kommer synas med hjälp av UV-A-ljuset är de restbeläggningarna som finns kvar, finns inga restbeläggningar kvar så finns de ingen så kallad flourescens. Med UV-A-ljus kan man därmed enkelt säkerställa den hygieniska standarden för att minska magsjukdomar som kan existera på sjukhus. Istället för att vänta på svaret från en vanlig analys kan städpersonalen inom några sekunder på plats se var de behöver städa mer eller mindre. Med hjälp av UV-A-ljuset kan man enkelt kontrollera kvaliteten på rengöringen. Men i UV-A-ljus ser man tydligt om det finns föroreningar kvar efter rengöring.

UV-B (290-315 Nm) är farligare och starkare än UVA-A, bränner djupare i huden och kan orsakar cancer och grå starr. Kortvågigt UV-B-ljus som ger huden den rodnad man kan se efter man solat, har en läkande effekt på Psoriasis och kan även lindra klåda men har ingen effekt där hår växer och är skadlig vid långvarig användning.

UV-C (290-200 Nm) är den starkaste ultravioletta strålningen och har en desinfekterande effekt på mikroorganismer där frekvensen 253,7 Nm är toppen av spektrumet.

EN 12193:2018 / EN 12193:2007 Denna standard specificerar belysning för de mest utövade sporterna inomhus och utomhus i Europa. Den ger belysningsvärden för projektering och kontroll av belysningsanläggningar i termer av belysningsstyrkor, jämnhet, bländningsbegränsning och färgegenskaper hos ljuskällorna. Alla krav avses vara minimikrav. Den ger också metoder för mätning av dessa storheter. För bländningsbegränsning pekar den också på begränsningar i placering av armaturer vid speciella anläggningar.

EN 12464-1:2011 Sedan 2003 har EU-länderna en gemensam standard (EN 12464-1:2011, utgåva 2) för belysningsplanering av arbetsplatser. Tidigare har standarden bland annat omfattat krav på belysningen av arbetsytan, bildskärmar och den omedelbara omgivningen. Baserat på de nya kunskaperna om omfältsljuset har standarden reviderats och ställer nu också krav på belysning i tak och på väggar, dessutom har krav för den yttre omgivningen tillkommit. Samtidigt ställs det krav på att belysningen ska vara reglerbar i klassrum och aulor samt uppfylla energikraven i EN 15193:2007. Standarden kräver en belysningsstyrka på 500 lux för en normal kontorsarbetsplats. Indirekt ljus i taket (omfältsljus) standarden anger en belysningsstyrka på lägst 30 lux som krav och rekommenderar lägst 50 lux. Vertikalt ljus på väggar (omfältsluminans) standarden anger en belysningsstyrka på lägst 50 lux som krav och rekommenderar lägst 75 lux. Cylindrisk belysningsstyrka (i lokaler med krav på god visuell kommunikation) påverkar framförallt den visuella kommunikationen och möjligheten att tolka ansikten, händelser och föremål. Standarden anger en cylindrisk belysningsstyrka på lägst 150 lux i till exempel kontor och skola.

EN 55015:2007 Visar att belysningsmateriel och liknande utrustning är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 55015:2007, gällande radiostörningar, gränsvärden och mätmetoder.

EN 61547:2009 Visar att belysningsmateriel för allmän användning är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 61547:2009, gällande elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) och immunitet.

EN 61000-3-2:2006 Visar att belysningsmateriel och liknande utrustning är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 61000-3-2:2006 för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), gällande gränsvärden och gränser för övertoner förorsakade av apparater med matningsström högst 16 A per fas.

EN 61000-3-3:2008 Visar att belysningsmateriel och liknande utrustning är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 61000-3-3:2008 för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), gällande gränsvärden och begränsning av spänningsfluktuationer och flimmer i lågspänningsdistributionssystem förorsakade av apparater med märkström högst 16 A.

EN 60598-1 Visar att armaturerna är konstruerade, tillverkade och provade enligt standard EN 60598-1 för ljusarmatur. Varje enskild armatur genomgår provning efter montering. Installation skall utföras enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och elinstallationsregler.

EN60529: IP65 är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN60529: IP65. Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) Denna standard beskriver ett klassificeringssystem som anger graden skydd hos en kapsling för elektrisk materiel där märkspänningen ej överstiger 72,5 kV.

EN 55015:2007+A2 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 55015:2007+A2 för belysningsmateriel och liknande utrustning, gällande radiostörningar, gränsvärden och mätmetoder.

EN 55015:2006+A1 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 55015:2006+A2 för belysningsmateriel och liknande utrustning, gällande radiostörningar, gränsvärden och mätmetoder.

EN 55015:2009 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 55015:2009 för belysningsmateriel och liknande utrustning, gällande radiostörningar, gränsvärden och mätmetoder.

EN 60598-1: 2008+A11 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 60598-1: 2008+A11 för belysningsmateriel och liknande utrustning, gällande radiostörningar, gränsvärden och mätmetoder.

EN 60598-1: 2009 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 60598-1: 2009 för belysningsmateriel och liknande utrustning, gällande radiostörningar, gränsvärden och mätmetoder.

EN 60598-2-1: 1989 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 60598-2-1: 1989 för belysningsmateriel och liknande utrustning, gällande radiostörningar, gränsvärden och mätmetoder.

EN 60598-2-24 (D-klassad) Visar armaturer med begränsad yttemperatur, som kan monteras i utrymmen med förhöjd brandrisk, där risk finns för dammansamling på armaturhöljet. Armaturer med symbolen har yttemperatur max 90° vid normal drift och anses uppfylla kravet.

EN 61000-3-2:2006+A1 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 61000-3-2:2006+A1 för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), gällande gränsvärden och gränser för övertoner förorsakade av apparater med matningsström högst 16 A per fas.

EN 61000-3-2:2009+A2 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 61000-3-2:2009+A2 för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), gällande gränsvärden och gränser för övertoner förorsakade av apparater med matningsström högst 16 A per fas. EN 61000-3-2:2009+A2 behandlar begränsning av övertonsströmmar som injiceras i det offentliga försörjningssystem. Anger gränserna för harmoniska komponenter i inströmmen som kan produceras med utrustning testad under angivna villkor.

EN 62031: 2008 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 62031: 2008 för belysningsmateriel och liknande utrustning gällande allmänna och säkerhetskrav för lysdioder (LED) moduler. LED moduler utan inbyggt driftdon för drift under konstant spänning, konstant ström eller konstant effekt, självballasterade LED moduler för användning på transformatorer upp till 250 VDC eller växelström upp till 1 000 VAC vid 50 Hz eller 60 Hz.

EN 62493: 2010 Visar att armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven enligt EN 62493: 2010 för belysningsmateriel och liknande utrustning, gällande mätning av elektromagnetiska fält och bedömning avseende exponering.

EN 62471: 2008 Denna internationella standard ger vägledning för utvärdering av fotobiologisk säkerhet för lampor, inklusive armaturer. Specifikt specificerar gränsvärden, referensmätningsteknik och klassificeringssystem för bedömning och kontroll av fotobiologiska faror från alla eldrivna osammanhängande optiska strålkällor, inklusive lysdioder men exklusive lasrar, i våglängdsområdet från 200 nm till 3000 nm. LED armaturen är i enlighet med och uppfyller kraven.

EN 62612: 2013 Test av nominell livslängd, lampans livslängd. Tillförlitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder ska tillämpas. För lysdiodlampor, EN 62612: 2013 innebär att ett test måste göras efter 6 000 timmars provningstid. Gäller lysdiodlampor (LED) för allmänna belysningsändamål för spänning överstigande 50 V - Prestandafordringar.

EN 62717 Denna internationella standard specificerar prestandakraven för LED-moduler, tillsammans med testmetoder och villkor som krävs för att visa överensstämmelse med denna standard.

Gäller för följande typer av LED-moduler:
Typ 1: Integrerade LED-moduler för likströmsanvändning upp till 250 VDC eller växelströmsanvändning upp till 1 000 VAC vid 50 Hz eller 60 Hz.
Typ 2: LED-moduler som arbetar som en del av separat styrutrustning ansluten till nätspänningen och som har ytterligare styrorgan inuti ("halvintegrerad") för drift under konstant spänning, konstant ström eller konstant effekt.
Typ 3: LED-moduler där hela styrutrustningen är separat från modulen (ej integrerad) för drift under konstant spänning, konstant ström eller konstant effekt.

Kraven i denna standard avser endast typtestning.

Rekommendationer för hel produkttestning eller batch-testning övervägs.

Denna standard täcker LED-moduler, baserade på oorganisk LED-teknik som producerar vitt ljus.

LED-modulernas livstid är i de flesta fall mycket längre än de praktiska testtiderna. Följaktligen kan verifiering av tillverkarens krav på livstid inte göras på ett tillräckligt säkert sätt, eftersom projicering av testdata längre fram i tid inte är standardiserad. Av den anledningen är godkännandet eller avslaget av en tillverkares livstidskrav, förbi en driftstid utanför denna standard.

Istället för validering av livstid har denna standard valt lumenunderhållskoder vid en definierad begränsad testtid. Därför innebär kodnumret inte en förutsägelse om uppnåbar livstid. Kategorierna, representerade av koden, är lumen-avskrivningsteckenkategorier som visar beteende i överensstämmelse med tillverkarens information som tillhandahålls innan testet startas.

För att kunna validera en anspråk på livstid krävs en extrapolering av testdata. En allmän metod för att projicera mätdata utöver begränsad testtid övervägs.

Kriteriet om godkänt / underkänt livscykeltest enligt definitionen i denna standard skiljer sig från livstidsmätningarna som tillverkarna hävdar.

OBS! När moduler drivs i en armatur kan den påstådda prestandadata avvika från de värden som fastställts via denna standard på grund av t.ex. armaturkomponenter som påverkar LED-modulens prestanda.

Det separata elektroniska styrutrustningen för LED-moduler som nämns i typ 2 och typ 3 ingår inte i testningen mot kraven i denna standard.

EN 62722-1 Denna täcker specifika prestanda och miljökrav för armaturer, med elektriska ljuskällor för drift från matningsspänningar upp till 1 000 V. Om inte annat anges, är prestandadata som omfattas av denna standard för armaturerna i ett skick representativt av ny tillverkning, med alla specificerade initiala åldringsförfaranden slutförda.

EN 62722-1 täcker krav på armaturer för att stödja energieffektiv användning och ansvarsfull miljöledning till armaturernas slut. Syftet med denna del 1 är att tillhandahålla en uppsättning krav som anses vara allmänt tillämpliga för de flesta typer av armaturer. Där ytterligare krav på prestanda för specifika typer av ljuskällor är relevanta, anges dessa i EN 62722-2-serien. EN 62722-2-serien kan också täcka ett större omfattning av prestandaaspekter som är lämpliga för den speciella ljuskällstekniken.

OBS: Strukturen för dessa prestandastandarder möjliggör också möjligheten att del 3-standarder införs i framtiden om standardisering av prestandakriterier kopplade till specifika armaturapplikationer fastställs vid behov (t.ex. strålkastare, gatubelysning etc.).

Det är avsikten att kraven i denna del 1 ska uppfyllas genom tillhandahållande av information och data från armaturtillverkaren (eller ansvarig leverantör). Överensstämmelse anses uppfyllas genom tillhandahållande av den begärda informationen. All verifiering av data ska utföras enligt mätkraven i denna standard.

Halvarmaturer omfattas inte av denna standard.

EN 62722-2-1 Denna del av EN 62722 specificerar prestandakraven för LED-armaturer, tillsammans med testmetoder och villkor, som krävs för att visa överensstämmelse med denna standard. Det gäller LED-armaturer för allmän belysning.

Gäller för följande typer av LED-armaturer:
Typ A - Armaturer med LED-moduler där överensstämmelse med EN 62717 har bevisats.
Typ B - Armaturer med LED-moduler där överensstämmelse med EN 62717 inte har visats.
Typ C - Armaturer med en LED-lampa som innefatts av EN 62722-1.

Kraven i denna standard avser endast typtestning.

Denna standard täcker inte armaturer av typ C.

Denna standard täcker inte LED-armaturer som avsiktligt producerar färgat ljus och täcker inte heller armaturer med OLED-lampor (organiska lysdioder).

Dessa prestandakrav kompletterar kraven i EN 62722-1, klausul 1 till 9, utom när det i denna del 2-1 anges alternativa mätmetoder eller gränsvärden.

Eftersom denna standard samtidigt har utvecklats och redigerats med standarden för LED-moduler kan i förekommande fall överensstämmelse av LED-modulerna till bestämmelserna i EN 62717 överföras till hela armaturen.

LED-armaturers livstid är i de flesta fall mycket längre än de praktiska testtiderna. Följaktligen kan verifiering av tillverkarens krav på livstid inte göras på ett tillräckligt säkert sätt. Av den anledningen är godkännandet eller avslaget på en tillverkares krav på livstid, de senaste 25% av den nominella livslängden (med högst 6 000 timmar), utanför denna standard.

I stället för validering av livstid har denna standard valt lumenunderhållskategorier vid en definierad begränsad testtid. Därför innebär kategorin inte en förutsägelse om uppnåbar livstid. Kategorierna är lumen-avskrivningsteckenkategorier som visar beteende i överensstämmelse med tillverkarens information som tillhandahålls innan testet startas.

För att kunna validera en anspråk på livstid krävs en extrapolering av testdata. En allmän metod för att projicera mätdata utöver begränsad testtid övervägs.

För förklaring av rekommenderad livslängdsmätning, se EN 62717, bilaga C.

Det kan förväntas att LED-armaturer som uppfyller denna standard kommer att starta och fungera tillfredsställande vid spänningar mellan 92% och 106% av nominell matningsspänning och vid en omgivande lufttemperatur inom tillverkarens deklarerade område.

Utvärdering av LOR (ljusutgångsförhållande) för LED-armatur övervägs.

CE-märkning är en produktmärkning inom EES. Bokstäverna CE är en förkortning för Conformité Européenne (’i överensstämmelse med EG-direktiven’).

LVD (Low Voltage Directive), lågspänningsdirektivet (2014/35/EU, tidigare 2006/95/EG), är ett EU-direktiv som säger att "Människor, egendom och husdjur ska vara skyddade från skada orsakad av elektriska produkter." Det är en modifiering av det äldre lågspänningsdirektivet 73/23/EEG från 1973.

FCC (Federal Communications Commission), den amerikanska frekvensmyndigheten certifierar/typgodkänner produkter för USA-marknaden.

TÜV (Technischer Überwachungsverein) är en tysk organisation med regionala underavdelningar runt om i Tyskland. Målet är att skydda människor och miljön från faror från fabriker, produkter m.m. TÜV fungerar som en oberoende konsult och kontrollerar fabriksanläggningar, elinstallationer, fordon m.m. TÜV har mycket stränga krav för att godkänna och har blivit en av de starkaste kvalitetsmärkningarna internationellt.

ENEC (European Norms Electrical Certification) visar att en produkt har certifierats av ett av de nationella certifieringsinstituten i Europa. ENEC inleddes ursprungligen i syfte att förse tillverkningsindustrin av armaturer med ett gemensamt europeiskt certifieringsmärke för att ersätta alla olika nationella certifieringsmärken. Tillämpningen av ENEC-märket på en elektrisk produkt säkerställer att den uppfyller de relevanta europeiska säkerhetsnormerna och måste accepteras av alla medlemsstater.

SASO 2870/2018: Energieffektivitet / funktionalitet och märkningskrav för belysningsprodukter - Del 1. Standarden hänvisar till indirekta (diffusa) och direkta (riktade) allmänna ljuskällor för ovannämnda teknik med ett ljusflöde på mer än 60 lumen och mindre än 12 000 lumen. Det gäller glödlampor, halogenlampor, kompaktlysrör med integrerad förkoppling (CFLi), LED-lampor som ersätter glödlampor och LED-lampor ersätter halogenlampor. CB-testet som krävs implicit inkluderar även styrutrustning. En effektivitet på minst 91% antas för dessa. Armaturer med ganska låg effekt kan inte alltid uppnå motsvarande nominella värden.

SASO 2902/2018: Energieffektivitet / funktionalitet och märkningskrav för belysningsprodukter - Del 2. Denna standard gäller ljuskällor med ett ljusflöde på 12 000 lumen eller mer (produkter som inte omfattas av SASO 2870). Dessa inkluderar:

●	Glödlampor
●	Halogenlampor
●	Kompaktlysrör med integrerad förkoppling (CLFi)
●	Kompaktlysrör utan integrerad ballast (CFLni)
●	Lysrör (alla typer)
●	Högtryckslampor, såsom kvicksilverlampor, högtrycksnatriumlampor, lågtrycksnatriumlampor,  kvartsmetallhalogenlampor eller keramiska metallhalogenlampor
●	LED-lampor
●	Riktnings- och icke-riktningsintegrerade armaturer (med icke-utbytbara lampor)

IES filer är datafiler primärt associerade med IESNA Photometric File Data (Illuminating Engineering Society).

GLDF (Global Lighting Data Format) är ett enhetligt dataformat för ljusindustrin, som DIAL och RELUX utvecklat tillsammans för armaturer och sensorer som kallas Global Lighting Data Format (GLDF). Detta kommer bland annat att användas i företagens två belysningsplaneringsprogram, DIALux och RELUX. GLDF är ett öppet och gratis format som kan distribueras i hela belysningsindustrin och uppfyller de senaste kraven för BIM-processer. Tillverkare, planerare och mjukvaruproducenter kommer alla att dra nytta av detta nya format.

Motivation och utgångspunkt
Fram till nu har tillverkare mött en situation där användare begär produktinformation i olika format för sina specifika individuella ändamål. Planerare och designers arbetar med ett urval av program för enskilda användningsfall och produktdata förväntas finnas tillgängliga för alla dessa applikationer och det måste naturligtvis också vara enhetlig produktinformation. Programvarutillverkare kräver omfattande, uppdaterad produktinformation och dessa uppgifter måste innehålla all information som krävs för det aktuella syftet. Global Lighting Data Format (GLDF) har fördelar för alla inblandade parter. Tillverkare behöver bara underhålla och leverera ett enda format och alla processer som använder tillverkarens data kan sedan hämta den information de behöver från GLDF. Planerare kommer att hitta all information om en produkt i GLDF och filen kan användas av alla olika program och applikationer. Informationen i filen kommer alltid att vara identisk, utan avvikelser på grund av olika datastatus. Programvarutillverkare kommer att ha utmärkt information till sitt förfogande för sina planeringsprogram och produkttillverkare kommer att vara motiverade att hålla informationen uppdaterade, eftersom de inte längre behöver kompilera ett nytt format för varje avsedd användning.

Aktuell status för elektronisk dokumentation för armaturer
Olika armaturbeskrivningar finns för närvarande för olika ändamål. Standardfotometriska format som Eulumdat, LM63, TM-14 och UNI 11733-2019 finns för att generera tekniska datablad eller beräkna belysningssystem. Dessa format dokumenterar de fysiska egenskaperna hos armaturer och lampor. Uppmätta egenskaper visas och kan tolkas med formler och standardiserade applikationsregler. Dessa format innehåller praktiskt taget ingen av den ytterligare information som krävs för en komplett BIM-process, såsom systemdesign, dess kommersiella- och anläggningshantering. När det gäller den information som krävs av belysningsbranschen har ETIM-formatet etablerat sig i Tyskland, liksom i ett antal andra länder. Detta format är utformat för att möjliggöra utbyte av data mellan tillverkare och handel och det sammanfattar produktbeskrivningar. ETIM-formatet kan inte användas för att genomföra belysningsplanering. Moderna dataformat som används i CAD och belysningsplaneringsprogram inkluderar ULD (DIALux), ROLF (RELUX), RFA (Revit) och IFC (OPEN BIM) . Dessa format förenar olika krav. När det gäller belysningsplaneringsprogrammen beräknas ljuset och maximal produktinformation ges för val och beställning. RFA- och IFC-dataformaten strävar däremot efter att skildra produkten i CAD- och BIM-processen utan att göra tillräcklig hänsyn till ljustekniken.

Nuvarande status för det nya Global Lighting Data Format (GLDF)
Det nya Global Lighting Data Format (GLDF) utvecklas för att fullständigt skildra armaturer och närvaro- eller rörelsesensorer för alla applikationer. Förarbeten från olika kommittéer, bland annat från BIM-arbetsgruppen för tyska el- och elektroniktillverkarföreningen (ZVEI), har kanaliserats till formatet. GLDF innehåller naturligtvis fotometrisk och spektral information, tillsammans med geometrisk, elektroteknisk, kommersiell och underhållsinformation. Egenskaperna beskrivs i CEN TS 17623, "BIM Egenskaper för belysning - Armaturer och avkänningsanordningar". En GLDF kan följa med projektet från den inledande designfasen till produktåtervinningsfasen, på exakt det sätt som krävs av BIM. DIAL och RELUX har sammanställt en datastruktur som kan kartlägga alla ovanstående parametrar och möjliggöra utbyte av dessa data mellan applikationer och intressenter. Formatet och tillhörande dokumentation görs tillgängliga gratis för att säkerställa att största möjliga antal användare kan nås. Formatet kommer att fortsätta att kurateras av de deltagande företagen i framtiden och kommer att vidareutvecklas i linje med kraven. Det planeras att släppa dokumentationen 2021. En beta-fas av formatet lanseras under första halvåret 2021, varefter mjukvarutillverkarna (ljusplanering, CAD, PIM ...) och armaturtillverkare måste implementera och erbjuda detta format i sina system.

Sammansättning och struktur
GLDF har en XML-struktur (Extensible Markup Language). Detta passar utmärkt till skildring av hierarkiskt strukturerad data. Ytterligare fördelar inkluderar dess läsbarhet för människor och maskiner, dess plattformsoberoende och det faktum att den är mycket distribuerad. GLDF är ett containerformat där dataleverantörer kan placera allt innehåll. Dessa inkluderar texter, bilder, ljusfördelningskurvor (LDC), spektra och 3D-modeller etc. En produkt kan också innehålla en rad kompletterande information. Därför kan en armatur beskrivas som en kuboid med sin längd, bredd och höjd och kan dessutom leverera en detaljerad 3D-modell. Applikationen som läser den kan sedan bestämma om den ska skildra en enkel eller en komplex modell. Produkter kan vara enkla eller komplexa i linje med verkligheten. Det är lika möjligt att skildra en enkel infälld armatur för att skildra ett komplext belysningssystem med ett stort antal individuellt dimbara ljusstrålar som ändrar färg för att ge människocentrerad belysning. Systemet kan också utrustas med en rörelsesensor och en nödbelysningsenhet. Strukturen är definierad på ett sådant sätt att både de enskilda elementen och hela innehållet kan signeras. Det är då möjligt att se om innehållet har ändrats. Detta ger tillverkaren eller leverantören av data och även planerarna en hög säkerhetsnivå vid användning av GLDF-filer. Om element har ändrats, såsom strömförbrukning, LDC eller tillverkarens beteckning, kan detta upptäckas omedelbart genom att kontrollera signaturen. En XML-schemadefinition (XSD) tillhandahålls också tillsammans med dokumentationen. Programvaruutvecklare kan använda detta för att enkelt implementera GLDF-gränssnittet i ett PIM-system (Product Information Management). Både strukturen och datatyperna definieras i XSD. Det är upp till tillverkarna av enskilda programvaror att bestämma vilka data deras respektive program kommer att hämta från det tillgängliga dataområdet. Ett program kan alltså länka omfånget för inläsningsinformationen till licensiering av slutanvändaren (användaren) eller till licensieringen av dataleverantören (tillverkaren). En kombination av de två är också möjlig. GLDF-formatet kan skildra produktens geometri på tre sätt:

●	Som en enkel geometri, kuboid eller cylinder, som anger längd, höjd, bredd och diameter (som en del av den generiska modellen)
●	Som en generisk 3D-modell, där en arketyp beskrivs och tillhörande dimensioner definieras (t.ex. en fristående armatur med basens, polens och armaturhuvudets mått)
●	Som en realistisk 3D-modell med geometrisk, fotometrisk och mekanisk information i OBJ-format. Texturer, valfri rotationsvinkel och flera ljusstrålar kan definieras här. “LD3” -modell

Mer information
Mer information om Global Lighting Data Format finns tillgängligt på DIAL och RELUX webbplatser. Webbplatsen www.GLDF.io ger inte bara en beskrivning av formatet utan ger också verktyg, exempelfiler och möjlighet att skicka förslag och kommentarer. Denna webbplats underhålls gemensamt av DIAL och RELUX.

ROI (Return on Investment) är annuiteten delat med grundinvesteringen. Den kan fylla samma funktion som kapitalvärdeskvoten, vid investeringar med olika livslängd. Det innebär i stort sett att den bara fyller en funktion vid jämförelser av investeringar av olika storlek och livslängd, och endast när kapitalknapphet råder. Den indikerar även investeringens räntabilitet. En excelfil för att beräkna ROI, finns här (.xls).

Ampere (A) är SI-enheten för elektrisk ström och enligt definitionen är 1 ampere den ström som, när den passerar genom två raka och parallella ledare med oändlig längd och en meters avstånd mellan varandra och ger upphov till en kraft mellan ledarna.

Watt (W) är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi per tidsenhet. En watt kan således definieras som antal joule (vilket är ekvivalent med wattsekunder eller newtonmeter) per sekund.

Volt (V) Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk kraft, är differensen mellan elektrisk potential i två punkter i en elektrisk krets.

VAC (växelspänning) är en elektrisk ström vars riktning växlar. Om strömmen vid en viss tidpunkt har en viss riktning kommer den vid en senare tidpunkt att ha en motsatt riktning. Kraftverksproducerade växelströmmar och växelspänningar är periodiska och följer med tämligen stor noggrannhet en sinuskurva.

VDC (likspänning) är en elektrisk ström som alltid har samma riktning, till skillnad från växelström där strömmen byter riktning. Galvanisk ström är en äldre benämning på likström som i viss mån fortfarande används, oftast i fel sammanhang.

Hertz (Hz) är (den härledda) SI-enheten för frekvens, 1 Hz är 1 händelse per sekund. Händelsen som avses är vanligen svängningar eller perioder hos någon form av vågor, men hertz kan användas för att beskriva alla periodiska förlopp.

Effektfaktor (på engelska Power Factor (PF)) är förhållandet mellan verklig effekt och synbar effekt. Beroende på att ingångsströmmen avviker från en perfekt sinus form är effektfaktorn normalt mindre än 100%. Avvikelserna orsakas av att spänningsaggregatet tar sin ström i form av kortvariga och höga strömpulser som genereras tillbaka till nätet som övertoner.

Luftfuktighet (på engelska Relative Humidity (RH)) är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i luften. Luftfuktigheten kan anges antingen som absolut luftfuktighet, då den faktiska mängden vattenånga anges, eller som relativ luftfuktighet, då andelen vattenånga anges i förhållande till den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten.

Polykarbonat (PC) är en transparent termoplast med exceptionell hållbarhet, med utmärkta optiska egenskaper för konstruktioner där god genomsikt krävs. Polykarbonat har en mycket god beständighet utomhus, bra hårdhet, mycket hög transparens, hög styvhet, reptålig, slagtålig, vattenavvisande, god åldringsbeständighet, låg vikt, mycket bra UV-beständighet och påverkas ej av alkaliska lösningar, utspädda syror eller oljor, samt är brandsäker eftersom den självslocknar. Polykarbonat kallas ofta "okrossbar plast" under namnet hammerglass, makrolon eller lexan och används till applikationer som ska vara stöt-, spark- och slagtåliga, den används också bland annat till visir, säkerhetsglas, inbrottsskydd, maskinskydd, flygplansfönster, CD-skivor och andra produkter som behöver vara hållbara och transparenta. Polykarbonat är lätt att förväxla med plexiglas, men man kan skilja dem åt genom att bända materialet. Plexiglaset kommer då brytas av medan polykarbonatet böjs. Polykarbonat behåller sina goda egenskaper över ett mycket brett temperaturintervall och blir inte sprött vid låga temperaturer. Polykarbonat (PC) har en densitet på 1,18 g/cm3 och är ett material som går utmärkt att återvinna.

Polyvinylklorid (PVC) är en termoplastisk polymer och den tredje största av de vanligaste plastsorterna, som tillsammans med polyeten (PE), polypropen (PP) och polystyren (PS) kallas volymplaster eller basplaster. Polyvinylklorid tillverkas genom kedjepolymerisation av vinylkloridmolekyler och kan efter användningsområden indelas i två former: Styv PVC. Den styva PVC:n används främst inom bygg-och konstruktionssektorn, såsom för profiler till fönster och dörrar och till rör för vatten, avlopp och gas. Den används också till folier för förpackningar och olika typer av kort, till exempel bank- och kreditkort Mjuk eller flexibel PVC. För att tillverka mjuka eller flexibla PVC-produkter tillsätts mjukgörare till polymeren. PVC får då egenskaper som gör den lämplig för användning till kabelisolering, medicinska slangar och blodpåsar, golvmattor och tapeter, konstläder och presenningar, med flera. Egenskaperna för mjukgjord PVC kan inte generaliseras eftersom de är helt beroende av mängd och typ av mjukgörare. Hårdheten kan till exempel varieras från helt styv till gummiliknande. Kemikalie- och oljebeständigheten försämras normalt vid mjukgörartillsats, men kan förbättras avsevärt genom tillsats av till exempel polymermjukgörare. Vissa mjukgörare är speciellt lämpliga för lågtemperaturanvändning men samtidigt kan andra egenskaper påverkas.

Polyeten (PE) är en delkristallin termoplast med den kemiska formeln (C2H4)n. Polyeten har hög elasticitet för temperaturer ned till -60 grader C. Polyeten förekommer med olika densitet och hårdhet och tillverkas bland annat som PEM (PE med mediumdensitet) och PEH (PE med hög densitet). Polyeten framställs genom polymerisering av eten i närvaro av en katalysator. Eftersom den bara består av kolväten är den lämplig att förbränna.

PMMA (Polymetylmetakrylat) är en amorf akrylplast, termoplastisk polymer, med utmärkta optiska egenskaper för konstruktioner där god genomsikt krävs. PMMA har en mycket god beständighet utomhus, bra hårdhet, mycket hög transparens, hög styvhet, reptålig, slagtålig, vattenavvisande, god åldringsbeständighet, låg vikt, mycket bra UV-beständighet och påverkas ej av alkaliska lösningar, utspädda syror eller oljor. Uppfyller t.ex. de höga hygieniska och säkerhetskraven inom livsmedelsindustrin, som bestäms av BRC och IFS som är kvalitetskontrollorganisationer som övervakar säkerhet och hygien för livsmedel inom detaljhandelsföretag, PMMA är en livsmedelsklassad konstruktionsplast. En av de villkor som anges i dessa organisationer är att de inte tillåts några glaskomponenter. PMMA har även en ljusgenomsläpplighet på 92% av synligt ljus, jämfört med vanligt glas som ger ca 80% ljus och har en densitet på 1,15–1,19 g/ cm3, vilket är mindre än hälften av glas och PMMA är ett material som går utmärkt att återvinna.

Borosilikatglas (HBG) är enligt ISO 3585 och är ett mycket kemikalie- och värmetåligt glas, vilket i första hand används för glas i laboratorier och i kemisk processteknik. Den goda kemiska beständigheten mot vatten, många kemikalier och läkemedel förklaras av borinnehållet i glaset. Den termiska stabilitet och okänslighet mot plötsliga temperaturförändringar är konsekvenserna av den låga värmeutvidgningskoefficienten (≈ 3,3 × 10 -6 K -1). Borosilikatglas ger utmärkt optisk prestanda, samt hållbarhet vid exponering för luftströmmar och har förmågan att motstå höga driftstemperaturer. Borosilikatglas är resistent mot mekanisk och kemisk nötning och upprätthåller höga nivåer av ljusöverföring, vilket gör att den har börjat användas i flygplansindustrin och kallas då även ibland för kopp 9000.

Aluminium är mycket korrosionsbeständigt (oxidskiktet som bildas på ytan bidrar till att skydda mot korrosion) och värmeledningsförmågan är mycket god, vilket ger en god värmeväxling. Aluminium lämpar sig särskilt för återvinning och kan återvinnas ett oändligt antal gånger. Densiteten på aluminium är 2,7 kg/dm3, dvs 1/3 av stålets.

Austenitiskt Rostfritt Specialstål (Korrosionsbeständigt) innehåller förutom krom även cirka 10 % nickel och är omagnetisk. De kallas i dagligt tal för ”rostfria stål” och är ett molybdenlegerat syrabeständigt rostfritt stål. Korrosionsbeständigheten är mycket god mot allmän korrosion och punktfrätning och har genom sin högre halt nickel en god resistens mot reducerande syror.

Termiskt Härdat skyddsglas har utsatts för termisk härdning, denna process gör att det uppstår höga tryckspänningar i glasets yta. Termiskt härdat glas tål laster väsentligt bättre än vanligt glas, vilket gör att det blir upp mot fem gånger starkare än vanligt floatglas och uppfyller kraven för klass 1(C)3 - 1(C)1. Det håller för hårda sparkar eller en människa som faller handlöst mot glaset. Naturligtvis brister även härdat skyddsglas, om det belastas så mycket att tryckspänningen övergår i dragspänning, om ytskiktet försvagas med repor, om glaset utsätts för hårda slag med ett vasst föremål eller utsätt för ett hårt slag. Termiskt härdat glas har ett karakteristiskt brottmönster, det granulerar till en mängd småbitar som minimerar risken för allvarliga skärskador. Termiskt härdat glas har samma ljustransmittans och genomsikt före och efter härdningen.

Monokristallin kisel solceller har en mer renodlad och homogen typ av kristall än polykristallina celler. Solcellspaneler sammansatta av monokristallina solceller kan eftersom effekten normalt sett är högre göras något mindre till den totala ytan. Priset är något högre då kristallen kvalitetsmässigt är bättre och svårare att ta fram. Färgen är mörkare och mer homogen än föregående beskriven typ. Vid icke optimala ljusförhållanden är denna typen bättre. Verkningsgraden är normalt mellan 12-17%.

Polykristallin kisel solceller är den vanligaste och än så länge billigaste typen av kommersiell godtagbart fungerande solcell som sätts samman i varierande storlekar av solpaneler. Färgen är vanligen mörkt blåspräcklig och själva solcellen kommer från en ej gedigen kristall utan består av flera kristaller. Utvinningsgraden av från solenergi konverterad el ligger normalt på mellan 12 till 14% för de äldre modellerna. Ny teknik har dock genom vissa fabrikat visat något högre genomgående utvinning. Solcellspaneler av polykristallina solceller har ett speciellt glas som höjer utvinningsgraden vid mer besvärliga förhållanden där solinstrålningen inte är optimal.

Aktiv PFC (Power Factor Correction, på svenska Effektfaktorkorrigering) utförs med aktiva komponenter, d.v.s. med integrerade kretsar som styr utseendet på strömkurvan med hjälp av olika inbyggda algoritmer. Syftet med PFC är att förbättra förhållandet mellan skenbar effekt och aktiv effekt. I elnät ingår alltid en viss resistans och induktans som tillsammans ger en impedans. Om elnätet vore idealt utan impedans skulle variationen i strömmen inte spela någon roll för spänningen. Eftersom ström och spänning följs åt enligt ett beroende på denna impedans kommer spänningen att variera i takt med att strömmen varierar. Impedansen har ett frekvensberoende och är alltså inte lika för alla frekvenser. Den kan vara högre för vissa frekvenser och lägre för andra frekvenser. Om impedansen är hög för just det producerade frekvensspektra kommer spänningen att påverkas relativt mycket p.g.a. strömvariationerna. Denna fluktuation i spänningen fortplantar sig genom ledningarna och sträcker sig olika långt beroende på elnätets uppbyggnad. Fördelen med aktiv PFC är att få strömmen som dras från nätet att få en sinusliknande form. Icke sinusformad ström förorsakar högre förluster än en sinusformad ström för samma överförda energi. Med en aktiv PFC minskar man strömförbrukningen jämfört med en passiv PFC. Effektfaktorn är endast 0,4 ~ 0,6 i icke PFC transformatorer. I en transformatorer med aktiv PFC kan effektfaktorn nå över 0,95. Beräkningsformler är enligt följande: skenbar effekt = inspänning x inström (VA), aktiv effekt = inspänning x inström x effektfaktor.

THD (Total Harmonisk Distorsion) av en signal är en mätning av harmonisk nuvarande distorsion och definieras som kvoten mellan summan av krafter för alla harmoniska komponenter till kraften i den grundläggande frekvensen. THD används för att karakterisera elkvaliteten i elektriska drivsystem.

SELV (Separated Extra Low Voltage / Safety Extra Low Voltage) innebär att spänningsförande delar i SELV kretsar inte får förbindas med jord eller med spänningsförande delar eller skyddsledare hörande till annan krets, s.k. skyddsseparation mellan primär- och sekundärlindningar.

Distributionsfotometer är ett mycket automatiserat testsystem för optisk distribution, vilket kan uppnå CIE C-γ- och B-β mätprogram samtidigt.

Flimmer produceras av fluorescerande ljuskällor, vilket medför att den stänger av och på 50-60 gånger per sekund, vilket ger ett irriterande flimmer, detta undviker man med LED som inte ger störande (och enligt viss forskning farligt) flimmer.

Starttid är en viktig egenskap hos ljuskällor, LED tänds direkt till full styrka. Vanliga fluorescerande lysrör har en starttid, de kan vara mycket komplexa, ibland kan ett fluorescerande lysrör ta några minuter på sig innan de når full ljusstyrka. Denna försening är faktiskt en av de stora bristerna i de flesta fluorescerande lysrör, vilket kan vara mycket problematiskt särskilt när det blir ett plötsligt strömavbrott.

Ex klassad visar att konstruktion och tillverkning uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i ATEX-Direktivet 94/9/EG.

Bridgeluxär världsledande inom ”Solid State Lighting system” för prestanda och optimering. Bridgelux är en pionjär inom halvledarbelysning och deras patenterade ljuskällteknik ger hög prestanda och ett energieffektivt ljus. Bridgelux har designat sina egna ”state-of-the-art”, högeffekts LED dioder sedan början av 2004. Bridgelux unika konstruktion erbjuder hög effektivitet, låg termisk resistans, utmärkt tillförlitlighet och hög prestanda.

Cree har varit en innovatör sedan 1987. Cree´s ledarskap började med innovativa material, främst kiselkarbid (SiC), som ger högeffektiv prestanda för många halvledartillämpningar. Med hjälp av SiC som ett plattformsmaterial, har Cree utvecklat en rad nya tekniker som vida överträffar traditionella. Cree är ledande inom LED belysningsrevolutionen och gör energislösande traditionell belysningsteknik föråldrad, genom användning av energieffektiv och miljövänlig LED belysning. Cree lanserade först den blå lysdioden på marknaden år 1989 och dagens XLamp lysdiod har hela tiden överstigit branschstandarder för ljusstyrka och effektivitet. XLamp lysdioder var de första belysningsklasslysdioderna. Cree´s har ett omfattande sortiment av högljusstyrkslysdioder.

EPISTAR är en professionell optoelektronisk halvledareenhets- tillverkare, som grundades 1996. EPISTAR har sedan starten en affärsstrategi, att bygga en hållbar och lång verksamhet. Förutom att fokusera på forskning, produktutveckling och kvalitetsförbättring, göra de också insatser för att främja en säker arbetsmiljö och förbättrad energieffektivitet för att uppfylla sitt samhällsansvar. Målen för EPISTAR'S säkerhets-, hälso- och miljöpolicy är att förebygga minimal förorening av miljön, förbättra resurseffektivitetsutnyttjandet och bygga en hållbar verksamhet, arbeta aktivt för att förhindra att incidenter inträffar och garantera säkerheten och de anställdas hälsa. EPISTAR är en av de främsta globala leverantörerna av lysdioder. EPISTAR lysdioder finns i några av de mest välkända varumärkena i världen.

Nichia
Med en marknadsandel på mer än 20 % är Nichia den största LED tillverkare i världen. Nichia lysdioder kännetecknas av en särskilt hög hållbarhet, effektivitet och ljusstyrka. Enligt en IMS forskningsstudie från maj 2009 är Nichia den största tillverkaren i världen med en andel på marknaden som uppgår till 24 %. Nichia är inte bara marknadsledare, utan även uppfinnare av den blå lysdioden. Den senare är grunden för dagens vita lysdioder. Nichia betraktas som en pionjär inom LED industrin och enligt egna uppgifter idag ca 6600 anställda. Särskilt när det gäller hållbarhet, effektivitet, enhetlighet och ljusstyrka, spelar den japanska tillverkaren i högsta ligan.

OSRAM
En av de ledande tillverkarna för optiska halvledare som lysdioder (LED i världen. Företaget, som är internationellt orienterat, hade i slutet av räkenskapsåret 2014, 34 000 medarbetare runt om i världen och uppnådde det året en omsättning på 5.1 miljarder euro. LED utgör en andel av cirka 25 procent av den totala omsättningen. Mer än 60 procent av forskning och utveckling sker inom området för diodbelysning av olika slag. Företagets verksamhet har fokuserats på ljus och därmed livskvalitet i över 100 år.

Samsung
Genom aggressiva affärsstrategier och konsekventa investeringar har Samsung uppnått och behållit sin marknadsledande position inom lysdiodsbranschen sedan 1993. LED tekniken har inlett en ny era av innovation och omvälvande trender som påverkar olika tillämpningar och branscher för belysning. Samsungs avancerade halvledartillverkningskompetens utgör en stark grund för att leverera "state of the art" lysdioder.

Philips
I över 120 år har Philips meningsfulla innovationer förbättrat livskvaliteten för miljontals människor och skapat Philips starka och betrodda varumärke som är välkänt på marknader över hela världen. LED tekniken har inlett en ny era av innovation och omvälvande trender som påverkar olika tillämpningar och branscher för belysning. Philips avancerade halvledartillverkningskompetens utgör en stark grund för att leverera "state of the art" lysdioder.

Lumileds
Som uppfinnare av Xenonteknik, en pionjär inom halogenbelysning och ledande inom högpresterande lysdioder, visar Lumileds innovation i allt som de gör. Dessutom är kvalitet och tillförlitlighet ledande principer för Lumileds. Företaget demonstrerar detta genom att behålla kontrollen över material, processer och teknik, vilket genererar den bästa ljuskvaliteten med högsta möjliga prestanda.

Citizen Electronics
Har förmågan att producera delar och moduler där precis precision och hög noggrannhet krävs. De har utvecklat en elektronisk enhetsverksamhet fokuserad på lysdioder, precisionsgjutningsteknik och modulariseringstekniker.

Red dot award
En internationell designutmärkelse för god formgivning, som utdelas årligen av Design Zentrum Nordrhein Westfalen. Varje år kan en designer eller ett företag lämna in arbeten till denna tävling. Red dot award tilldelas av en jury av sakkunniga. Arbeten som klassas "bra" får en red dot, för "excellenta" arbeten utdelas dessutom titeln "Best of the best".

CB-certifiering
CB-certifiering är både kostnadseffektivt och tidsbesparande för de företag som exporterar sina produkter till många länder. CB-systemet (IECEE CB Scheme) är en överenskommelse mellan ett stort antal länder och certifieringsorgan om acceptans av varandras testrapporter och certifikat avseende säkerheten i elektrisk/a och elektronisk/a produkter, utrustning och komponenter. En provning, ett certifikat möjliggör globalt marknadstillträde. En tillverkare som har ett CB-certifikat för en produkt kan ansöka om nationell certifiering och märkning hos certifieringsorganisationer i samtliga medlemsländer. I regel behövs inga ytterligare provningar göras. För företag som exporterar sina produkter till flera länder är CB-certifiering både kostnadseffektivt och tidsbesparande. Syftet är att främja handeln genom att främja harmonisering av nationella och internationella standarder och genom ett samarbete mellan nationella cerifieringsorgan (NCBs, National Certification Bodies) i hela världen. CB-systemet baseras på IECs internationella standarder och hanteras av IECEE, the IEC System for conformity Assessment Schemes for Electrotechnical Equipment and components.

NSF-certifiering
Miljoner människor tar dagligen säkerheten för sina livsmedel, vatten och konsumentprodukter för given. Varför? På grund av tre bokstäver: NSF. NSF-certifiering är nyckeln för att se till att de produkter som används uppfyller strikta normer för folkhälsoskydd. Genom att välja en produkt som certifierats av NSF kan Ni veta att företaget uppfyller strikta normer och förfaranden som åläggs av NSF. Från omfattande produkttester och materialanalyser till oanmälda inspektioner där man utvärderar alla aspekter av en produkts utveckling grundligt innan den kan få NSF-certifiering. Viktigast är att NSF-certifiering inte är en engångshändelse utan innefattar regelbundna inspektioner på plats i tillverkningsanläggningar och regelbunden omprövning av produkter för att säkerställa att de fortsätter att uppfylla samma höga krav som krävs för att upprätthålla certifieringen över tid. Om någon produkt inte uppfyller ett eller flera certifieringsvillkor, kommer NSF att vidta åtgärder för att skydda Er, inklusive återkallande av produkter. Produkter som uppfyller NSF-certifiering sägs vara "NSF-certifierade" eller "NSF-listade" och får uppvisa NSF-certifieringsmärket för att visa att de har testats av en av dagens mest respekterade oberoende produkttestorganisationer.

Energieffektivitetsklassificering går från E till A++. Metoden för att räkna ut energieffektivitetsklassen finns beskriven i energimärkningsförordningen 874/2012, bilaga VI-VII. Ni kan också ta hjälp av Excel filen som Energimyndigheten har tagit fram för att räkna fram vilken energiklass lampan ska ha beroende på vilken slags lampa det är. Excel filen är ett stöd och Energimyndigheten reserverar sig för eventuella fel som kan uppstå, till exempel på grund av felaktig tolkning av resultaten. 1 september 2021 återgår EU till den enklare skalan från A till G. En produkt i klass A++ kan då hamna i klass B eller lägre, utan att den har blivit mindre energieffektiv. Alla våra produkter är registrerade i EU-databasen: EPREL (European Product Registry for Energy Labels). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2015.

1 september 2021 återgår EU till den enklare skalan från A till G
Energieffektivitet	Lumen / Watt
A	210
B	185 - 210
C	160 - 185
D	135 - 160
E	110 - 135
F	85 - 110
G	< 85

 

IoT (Internet of Things) på svenska sakernas internet är vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer men även maskiner, fordon och byggnader som har försetts med inbyggda elektroniska delar, såsom sensorer, datorer och internetuppkoppling vilket gör att föremålen kan spara och utbyta data. Nätverket gör att sakerna kan kontrolleras och delge information från andra platser vilket underlättar för den fysiska världen att integreras närmare med datasystem och kan resultera i högre effektivitet, exakthet och ekonomiska fördelar. När sakernas internet innehåller sensorer och ställdon blir det ett exempel på cyberfysiska system, dit också smarta hem, smarta elnät och intelligenta transportsystem hör. Inom modeindustrin kan kläder förutom att ge praktisk information, som ett tryck på axeln åt vilket håll bäraren ska gå i en korsning efter en vägbeskrivning, även ladda ner och byta mönster med hjälp av insydda lysdioder och fibrer samt till exempel skicka en kram över internet till en bärare av ett plagg som kan ändra form. Förutom vardagsföremål kan termen också syfta på generella system av enklare komponenter som kommunicerar med varandra, till exempel större affärssystem som moderniserats genom att delas upp i flera hårdvaruenheter som samverkar.

Li-Fi (Light Fidelity) är en dubbelriktad-, höghastighets- och helt nätverkstrådlöskommunikationsteknik som liknar Wi-Fi. Det är en form av synligt ljuskommunikation och optisk trådlös kommunikation, som kan vara ett komplement till RF-kommunikation (Wi-Fi eller mobilnät) eller till och med en ersättning i datasändningssammanhang.

Högtrycksnatrium-, SON- eller HPS-ljuskällor (på engelska high pressure sodium) används i lampor som lyser upp vägar och andra ställen nattetid. Den speciella färg som de lyser med gör att sportarenor, eljusspår och växthus kan ses lysa gyllengula på natten. Orsaken till det gyllengula ljuset är att det i ljuskällan finns natrium under högt tryck. När tänddonet i armaturen värmt upp natriumet tillräckligt släpps full spänning på och ljuskällan börjar lysa. Processen tar ett par minuter varför man kan se en del av den om man tittar upp i en sådan ljuskälla just då. Ljuset innehåller mycket gult ljus varför en del färger mattas av och inte syns så bra.

Lågtrycksnatrium- eller SOX-ljuskällor (på engelska low pressure sodium) består av ett yttre skal av glas täckt med ett värmereflekterande lager av indiumtennoxid, en halvledare som släpper igenom synligt ljus men reflekterar infrarött ljus (värme). Den inre delen av lampan är ett U-format rör innehållande natrium i metallisk form och små mängder av ädelgaserna neon och argon. När lampan slås på lyser den till en början med ett svagt rött sken tills natriumet förgasats och börjat lysa med det typiska orangegula skenet, vilket ger lamporna en mycket dålig färgåtergivning. En annan egenskap är att ljusflödet från lamporna inte sjunker nämnvärt under dess livstid, istället stiger strömförbrukningen.

Kvicksilverljuskällor är en ljuskälla av typen gasurladdningslampa och behöver en särskild armatur för att tändas. Kvicksilverlampan har vanligtvis en beläggning av fosfor på insidan av glaset, för att omvandla UV-strålar till synligt ljus. Lampan tappar snabbt ljusstyrka samtidigt som den förbrukar lika mycket energi som när den var ny.

Metallhalogenljuskällor är funktionsmässigt ganska lik kvicksilverlampan, ljuset kommer från en ljusbåge i ett rör med en gasblandning, som består av argon, kvicksilver och olika andra ämnen som ger lampan dess egenskaper. Lampan kan inte kopplas in direkt på elnätet, utan ett driftdon krävs, som skapar en spänningspuls som startar ljusbågen och sedan reglerar driftdonet strömmen genom lampan.

Halogenljuskällor är en slags glödlampa som innehåller halogengas, vanligen av jod eller brom. I halogenlampan är temperaturen hos glödtråden högre än i en vanlig glödlampa, vilket ger lampan dess karakteristiska värme. Den höga temperaturen gör att glödtråden förgasas till viss del, men de gasformiga atomerna sublimerar och ger mer ljus än en glödlampa. Halogenlampans ytterhölje är gjort av värmetåligt kvartsglas.

Xenonljuskällor är en ljuskälla där ljuset skapas i ett urladdningsrör med ädelgasen xenon vilket bildar en ljusbåge och med metallsalter som vid ljusbågens jonisering utsänder ljusenergi. Xenonlampor används ofta i fordonsstrålkastare och har här en fördel jämfört med LED fordonsstrålkastare, då de lyser med full kapacitet och sedan går sönder, medan en LED minskar i ljusstyrka, visserligen sakta, och bör bytas efter sin livslängd (L70), vilket ofta inte sker, då man väntar tills den slutar fungera, vilket kan ta upp till 100 000 timmar eller mer. Här måste bilprovningen ändra sina kontrollrutiner, då de idag inte gör denna ljusstyrksmätning.

T8 lysrör är det vanligaste lysröret i äldre anläggningar och kallas T8, vilket syftar på diametern åtta åttondelar av en tum, d v s en tum eller T26, vilket syftar på diametern 26 millimeter. Socklarna som sitter på båda ändarna av T8 lysröret kallas G13 och består av två piggar med 13 mm mellanrum. Till de konventionella T8 lysrören krävs driftdon, kondensator eller glimtändare. Traditionella fluorescerande lysröret blinkar innan röret tänds helt och ljuset kan även upplevas flimrande. Dessa armaturer är fortfarande vanligast, men används numera sällan vid nyinstallation. Med LED lysrör slipper man dessa problem. Nyare T8 lysrör tänds och drivs av ett HF-don (Högfrekvensdon, kallas ibland också elektroniskt don). Dessa lysröret tänds omedelbart och ljuset är helt fritt från flimmer. Traditionella fluorescerande lysrör får ett försämrat ljusutbyte i kalla utrymmen. Vid minusgrader kan ljusflödet minskas med upp till 50 procent. LED lysrörs verkningsgrad är t.o.m. högre vid låga temperaturer och ökar med 2-4%. Traditionella fluorescerande lysrören innehåller, precis som kompaktlysrören, en liten mängd kvicksilver, det gör inte LED lysrör.

T5 lysrör syftar på diametern fem åttondels tum eller T16 vilket syftar på diametern 16 millimeter. De är smalare än de äldre T8-rören. Socklarna som sitter på båda ändarna av T5 lysröret kallas G5 och består av två piggar med 5 mm mellanrum. T5 lysrör, den senaste typen av traditionella fluorescerande lysrör, fungerar bara i armaturer som är särskilt avsedda för T5 rör. Dessa armaturer har HF don. Traditionella fluorescerande lysrör får ett försämrat ljusutbyte i kalla utrymmen. Vid minusgrader kan ljusflödet minskas med upp till 50 procent. LED lysrörs verkningsgrad är t.o.m. högre vid låga temperaturer och ökar med 2-4%. Traditionella fluorescerande lysrören innehåller, precis som kompaktlysrören, en liten mängd kvicksilver, det gör inte LED lysrör.

Glödlampa utvecklad av amerikanen Thomas Alva Edison 1879, ger dålig ljusstyrka direkt utan fördröjning, samt har en kort livslängd och är energikrävande. Oprofessionell lågkvalitativ glödlampa med hög elförbrukningen, jämfört med modern LED belysning. Glödlampan är anpassad för traditionell användning och inget arbete har gjorts för att lampan skall vara högeffektiv. Energieffektiviteten är väldigt låg >10 lm/W, färgtemperatur på 2 700 K ger lampan ett vitt, behagligt och tryggt ljus i privata miljöer. Behöver ingen transformator, bara att koppla in på 220-240 VAC, ljusvinkeln är 300° vilket ger ett brett ljus. Kapslingsklassningen är hög, för att lampan skall vara dammtät och säker mot regn, snö, sand och föroreningar. För att hålla ner vikten har den ofta ett aluminiumlegerat hus, som även är mycket korrosionsbeständigt i alla väderleksförhållanden. En glödampa fungerar i extremt låga temperaturer, vilket gör att den kan installeras i kalla miljöer. Glödlampan innehåller inget kvicksilver och produkten uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Storleken varierar beroende på vald styrka, livslängden är endast ±1 000 timmar, vilket innebär att om lampan används 10 timmar om dagen håller den i endast 3-4 månader vilket skapar mycket arbete med att byta glödlampa och kostnad för att investera i en ny. Att använda en glödlampa är en investering som inte lönar sig. Glödlampan kan monteras stående eller hängande och finns med olika socklar.

Stormhatt är en vanligt förekommande armatur, som ofta finns på lantbruksfastigheter, med en kvicksilverlampa, dessa går utmärkt att uppgradera med en LED lampa. Vad man ska tänka på är att koppla bort startdonet som finns i armaturen, då en LED lampa tänds direkt till full styrka, utan att ett startdon behövs.

Sockel finns som olika standardtyper i världen, vissa finns bara i ett fåtal länder och andra är globala.

E27 är vår vanligaste sockel och karakteriseras av en sockel som har 27 mm i diameter, längden kan variera, men den brukar vara mellan 25-30 mm. Äldre lampor/armaturer har oftast E27 sockel. Armaturer med denna sockel är avsedda för 220VAC.

E14 är vår näst vanligaste sockel och karakteriseras av en sockel som har 14 mm i diameter, längden kan variera, men den brukar vara mellan 25-30 mm. Mycket vanlig i fönsterlampor, takkronor och kristallkronor. Lamporna brukar kallas kronljus. Armaturer med denna sockel är avsedda för 220VAC.

E40 är vanlig i gatubelysning och karakteriseras av en sockel som har 40 mm i diameter. Armaturer med denna sockel är avsedda för 220VAC.

GU10 är en sockel som är vanlig i infällda armaturer. Denna sockel kallas ibland för "bajonettsockel", p.g.a. att den vrids ett kvarts varv för att fästa i armaturen. Sockeln består av 2 stycken stift med en "hatt" i änden på stiften, vilket skiljer GU10 från MR16 som bara har 2 stycken stift utan "hatt". Avståndet från centrum på de 2 stycken stiften är 10 mm. Lamporna är små men mycket ljusstarka. Armaturer med denna sockel är avsedda för 220VAC.

MR16 är en annan sockel som är vanlig i infällda armaturer. Sockeln består av 2 stycken stift utan "hatt" i ändarna. Dessa stift ska tryckas in i 2 små hål i armaturen. Avståndet från centrum på de 2 stycken stiften är 5,3 mm. Lamporna är små men mycket ljusstarka. MR16 lampor är lämpade att använda i våtutrymmen och på platser med vatten, då den drivs med 12V. Armaturer med denna sockel är avsedda för 12VDC/VAC.

MR11 är en annan sockel som är vanlig i infällda armaturer. Sockeln består av 2 stycken stift utan "hatt" i ändarna. Dessa stift ska tryckas in i 2 små hål i armaturen. Avståndet från centrum på de 2 stycken stiften är 4 mm. Lamporna är små men mycket ljusstarka. MR11 lampor är lämpade att använda i våtutrymmen och på platser med vatten, då den drivs med 12V. Armaturer med denna sockel är avsedda för 12VDC/VAC.

G53/GX53/QR111 är en specialsockel som består av 2 stycken stift med "hatt" i ändarna. Avståndet från centrum på de 2 stycken stiften är 53 mm. Lamporna är mycket ljusstarka. Armaturer med denna sockel är avsedda för både 220VAC och 12VDC/VAC.

G23 är en specialsockel som består av 2 stycken stift utan "hatt" i ändarna. Dessa stift ska tryckas in i 2 små hål i armaturen. Avståndet från centrum på de 2 stycken stiften är 23 mm. Lamporna är mycket ljusstarka. Armaturer med denna sockel är avsedda för 220VAC.

G24d-3 är en specialsockel som består av 2 stycken stift utan "hatt" i ändarna. Dessa stift ska tryckas in i 2 små hål i armaturen. Avståndet från centrum på de 2 stycken stiften är 24 mm. Lamporna är mycket ljusstarka. Armaturer med denna sockel är avsedda för 220VAC.

XLR-kontakt även kallad Cannonkontakt. Namnet XLR kommer av Cannon X Series Latch Rubber, vilket syftar på att det var kabeln av typen X med latch (koppling så att kontakten inte ramlar ur) och rubber (gummidielektrikum). Denna typ av kontakt används mestadels som anslutningsdon i ljus- och ljudsystem (belysning, mikrofoner, högtalare m.m.). Förbindelserna kan vara balanserade, det vill säga med två signalledare (plus och minus) och en jordledare vilket isolerar signalen bättre från störningar än vanliga obalanserade anslutningar (till exempel Phono/RCA-pluggar i hemstereo). Vanligast är den 3-poliga kontakten men det förekommer även 4-, 5-, 6- och 7-poliga kontakter.

När det gäller kontakterna på den 3-poliga kontakten, gäller följande:
Stift 1: Signal Jord / GND
Stift 2: DMX-Buss Data -
Stift 3: DMX-Buss Data +

M16-kontakt har en koppling vilken gör att kontakten inte ramlar ur. Denna typ av kontakt används mestadels som anslutningsdon i ljussystem. Vanligast är den 3-poliga kontakten men det förekommer även 4-, 5-, 6-, 7- och 8-poliga kontakter.

Övriga lampsocklar

Högpresterande lysdioder / Power-LED / High Power LED är högpresterande lysdioder för största möjliga ljusutbyte och som är väldigt ljusintensiva i förhållande till sin förbrukade effekt. Högpresterande lysdioder avger mycket ljus p.g.a. högeffektschip med en ström på 350 mA, 700 mA eller 1000 mA. Ljuset som en högpresterande lysdiod avger innehåller ingen framåtriktat värme, utan det finns en värmeavledare på baksidan av lysdioden där värmen som bildas i dioden leds undan för att möjliggöra starkare ljusflöde. Lysdioder är i allmänhet känsliga för värme, vid -20 °C avger dioden 20% mer ljus än vid +20 °C, strukturuppbyggnaden på chipet är viktig för att lysdioden skall fungera på bästa möjliga sätt. De kraftfulla högpresterande lysdioderna utvecklar mycket värme som måste hanteras noggrant, genom att kontrollera lysdiodens värmeutveckling har man kontroll på dess degradering och livslängd. För att lysdioden skall lysa jämnt och fint behöver temperaturfördelningen hållas under kontroll.

SI-enheterna är de enheter som ingår i Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter.

Kapslingsklassning (IEC 60529) är en klassificering av inkapslingen av elektroteknisk utrustning, med avseende på hur väl utrustningen skyddas mot vatten, damm, inträngande föremål och ofrivillig beröring. Klassifikationen har formen IP (International Protection) följt av två siffror. Den första siffran beskriver hur bra skyddet är mot damm, inträngande objekt och beröring. Den andra beskriver hur bra skyddet är mot vatten. Desto högre siffra, desto bättre skydd.

Steradian (sr) är den härledda SI-enheten för rymdvinkeln. En steradian (sr) är rymdvinkeln hos en kon som har sin spets i centrum av en sfär och som skär av ett stycke av sfärens yta som motsvarar en area lika med arean av en kvadrat vars sidor har samma längd som sfärens radie. Det motsvarar också den sfäriska yta av en polygon som har en vinkel på 1 rad.

Rymdvinkel är den tredimensionella analogin till den vanliga vinkeln. Istället för två linjer som skär varandra i ett hörn, behövs en tredimensionell figur som möts i en punkt. Den härledda SI-enheten för rymdvinkeln är steradian. För att bestämma rymdvinkeln som objektet har, kan man tänka sig en sfär centrerad i objektets hörnpunkt. Kvoten mellan sfärens area som befinner sig i objektet dividerat med sfärens totala mantelarea multipliceras sedan med 4π, för att få vinkeln i steradianer. Rymdvinklar är användbara till att definiera luminositet.

Internationella ljuskällebeteckningar är en enhetlig internationell ljuskällebenämning som IEC arbetar med, här hittar du alla ILCOS-koder:

I – Glödlampor

IA

Större glödlampor

IB

Mindre glödlampor

IN

Andra lampor utan reflektor

IR

Reflektorlampor

IRR

Normala Reflektorlampor

IRA

Päronformade förspeglade lampor

IPAR

Normala PAR Reflektorlampor

IPARD

PAR Kalljusreflektorlampor

IRP

Små Toppreflektorlampor

 

H – Halogenglödlampor (utom billampor)

HS

Ensocklade lampor

HD

Tvåsocklade lampor

HR

Kalljusreflektorlampor

HM

Metallreflektorlampor

HI

Enkelsidigt socklade lampor med inbyggd metallreflektor

HE

Enkelsidigt socklade lampor med ytterkolv

 

F – Lysrör

FD

Tvåsidigt socklade stavformade rör

FS

Enkelsidigt socklade rör

FB

Rör med inbyggda förkopplingsdon

FDR

Tvåsidigt socklade stavformade rör med inbyggd reflektor

FDU

Tvåsidigt socklade U-formade rör

FSD

Enkelsidigt socklade dubbelformade rör

FSQ

Enkelsidigt socklade fyrdubbelformade rör

FSM

Enkelsidigt socklade mångdubbelformade rör

FSC

Enkelsidigt socklade cirkelrör

FSG

Enkelsidigt socklade klotformade

 

S – Högtrycksnatriumlampor

ST

Rörformade klara lampor

SE

Ellipsoidformade beslammade lampor

SC

Ellipsoidformade klara lampor

SD

Tvåsidigt socklade klara lampor

SR

Reflektorformade lampor

S-Q

”Plug-in” lampor för kvicksilverreaktorer

S-M

Färgförbättrade lampor

S-H

Lampor med högt Ra-värde

 

L – Lågtrycksnatriumlampor

LS

Enkelsidigt socklade lampor

LD

Tvåsidigt socklade lampor

LSE

Enkelsidigt socklade lampor, E-typer

 

Q – Kvicksilverlampor

QT

Rörformade klara lampor

QE

Ellipsoidformade med kvicksilver

QC

Ellipsoidformade klara lampor

QB

Lampor med inbyggda förkopplingsdon

QR

Reflektorlampor

QBR

Lampor med inbyggda förkopplingsdon och reflektor

 

M – Metallhalogenlampor

MT

Rörformade klara lampor

ME

Ellipsoidformade beslammade lampor

MC

Ellipsoidformade klara lampor

MD

Tvåsidigt socklade lampor med klar ytterkolv

MN

Tvåsidigt socklade lampor utan ytterkolv

Innehåll

• Aktiv PFC
• Aluminium
• Ampere
• ASD (Average Spectral Difference)
• Austenitiskt Rostfritt Specialstål
• Belysningsstyrka
•     Rekommenderade belysningsstyrkor
•     Allmänt om belysning för idrott
•     Belysning för inomhussport
•     Belysning för utomhussport
•     Belysning av åskådarområden m.m.
•     Belysning i spår för motion och skidåkning
•     Belysning i stallbyggnader
•     Ekonomi, miljö och energiförbrukning
•     Belysningsstyrka och definitioner
• Borosilikatglas (HBG)
• Bridgelux
• Candela
• CB-certifiering
• CCFL
• CCT
• CE
• CFL
• CIBSE
• CIE (commission Internationale de l’Eclairage)
• Citizen
• Color Quality Scale (CQS)
• Cree
• CQS
• CRI
• D-Klassad
• DALI
• DALI-2
• Dimmer
• Distributionsfotometer
• DMX
• Driftdon
• DSI
• E14
• E27
• E40
• Effektfaktor (Power factor)
• EMC (Elektromagnetisk kompatibilitet)
• EN 12193:2007
• EN 12193:2018
• EN 12464-1:2011
• EN 55015:2007
• EN 55015:2007+A2
• EN 55015:2006+A1
• EN 55015:2009
• EN 60529: IP65
• EN 60598-1
• EN 60598-1: 2008+A11
• EN 60598-1: 2009
• EN 60598-2-1: 1989
• EN 60598-2-24
• EN 61000-3-2:2006
• EN 61000-3-2:2006+A1
• EN 61000-3-3:2008
• EN 61000-3-2:2009+A2
• EN 61547:2009
• EN 62031: 2008
• EN 62471: 2008
• EN 62493: 2010
• EN 62612: 2013
• EN 62717
• EN 62722-1
• EN 62722-2-1
• ENEC
• Energieffektivitetsklassificering
• EPISTAR
• ESPA
• Ex klassad
• FCC
• FLED
• Flimmer
• Fotopiskt seende
• Färgtemperatur
• Färgåtergivning
• GAI
• GLDF
• Glödlampa
• G13
• G5
• G23
• G24d-3
• G53
• GU10
• GX53
• Halogen
• Halvledare
• Hertz
• High Power LED
• Högpresterande lysdioder
• Högtrycksnatrium
• IEC 62386
• IES Fil Format
• IK
• Internationella ljuskällebeteckningar
• Inventronics
• IoT
• IP
• IP69K
• Isolationsklass
• Joule
• Kapslingsklassning
• Kelvin
• Kvicksilver
• LED
• Li-Fi
• Livslängden
• L50
• L70
• L80
• L80B50
• Ljusfärgstolerans
• Ljusreglering
• Ljusstyrka
• Ljusvinkel
• Ljusvåglängd
• LLMF
• LMF
• LSF
• Luftfuktighet(Relative Humidity)
• Lumen
• Lumileds
• Luminans
• Lux
• LVD
• Lågtrycksnatrium
• M16-kontakt
• Mac Adam klassning
• Mean Well transformator
• Mesopiskt seende
• Metallhalogen
• MF
• Monokristallin
• MR11
• MR16
• MTBF
• Nichia
• NM (Nanometer)
• NSF-certifiering
• OLED
• OSRAM
• PAR
• PFC
• Philips
• Pitch
• Pixlar
• PMMA
• Polyeten
• Polykarbonat (PC)
• Polykristallin
• Polyvinylklorid (PVC)
• Power-LED
• PWM
• QR111
• Ra index
• Red dot award
• RGB
• RH
• RoHS
• ROI
• RSMF
• Rymdvinkel
• Samsung
• SASO 2870/2018
• SASO 2902/2018
• SDCM
• SELV
• Servicelivslängd
• SI-enheterna
• Skotopiskt seende
• SMD
• Sockel
• Spänningskontrollerade driftdon
• sr
• Starttid
• Steradian
• Stormhatt
• Strömkontrollerade driftdon
• T8 lysrör
• T5 lysrör
• Temperaturjämförelse
• Termiskt Härdat skyddsglas
• THD
• TM-30-15
• TÜV
• UGR (Unified Glare Rating)
• UV-A
• UV-B
• UV-C
• Verkningsgrad / Ljusutbyte
• Volt
• VAC
• VDC
• Watt
• WEEE
• Xenon
• XLR-kontakt